När råttor blir ett problem

Råttor kan snabbt bli ett problem men det är oftast vi som bjuder in dem. Otäta husgrunder, dåligt förvar av avfall är några problem. För att komma till rätta med problemet och hålla nere antalet råttor är det viktigt att alla hjälps åt. Alla fastighetsägare har ett ansvar att själv hålla skadedjur borta från sitt hus eller sin lokal.

Råttor trivs där vi människor finns. Vi förser dem med mat många gånger utan att tänka på det. I städerna söker de sig till avfalls- och kompostkärl men även till parker och avloppsledningar. Överallt där de hittar mat från vårt avfall. Luleå kommun har ansvar för att se till att de egna fastigheterna inte bjuder in råttor men har också ett tillsynsansvar där man bland annat kontrollerar hushållskomposter och livsmedelsverksamheter.

Råttor trivs där vi människor finns. Det räcker med ett hål stort som en enkrona för att en råtta ska kunna ta sig in i huset.

Brunråttor lever i gångsystem som de gnager ut i marken. Längs gångarna gräver de ut hålrum där de lägger upp matförråd eller har boplatser. De här gångarna kan sprida sig över stora områden. In i husen tar de sig till exempel via otäta avloppsledningar, små hål i husgrunden eller dåligt tätade genomföringar av ledningar. Det räcker med ett hål stort som en enkrona för att en råtta ska kunna ta sig in.

Kommunens och ditt ansvar

Luleå kommun har som fastighetsägare ett ansvar att se till att de egna fastigheterna är i ett sådant skick att det inte bjuder in råttor. Skulle det ändå ske finns ett avtal med en skadedjursbekämpare som får i uppgift att vidta de åtgärder som behövs. Luleå kommuns fastighetsförvaltare tar i sin tur kontakt med den verksamhet som finns i fastigheten för att informera om vilka åtgärder som krävs.

Luleå kommun har också ett ansvar på de egna fastigheterna att hålla efter grönområden och buskage intill fastigheterna för att göra det mindre attraktivt för råttor. Detta gäller speciellt i anslutning till soptunnor och soprum.

När det gäller andra fastigheter än de som kommunen äger är det alltid den enskilda fastighetsägaren som ansvarar för råttbekämpningen.

Kommunens tillsyn

För att säkerställa att detta sker gör miljö- och byggnadsavdelningen på stadsbyggnadsförvaltningen tillsyn enligt miljöbalken och plan och byggnadslagen. En del i vårt ansvarsområde är att säkerställa att fastigheter hålls i vårdat skick och att inte verksamheter orsakar olägenheter för människor genom att till exempel förhindra att skadedjur får fäste på fastigheter.

Några exempel på åtgärder vi vidtar för att förebygga och förhindra uppkomst av skadedjur är tillsyn av hushållskomposter, inspektioner av livsmedelsverksamheter och ovårdade tomter.

Hushållskomposter

Tillsynen av hushållskomposter går ut på att se hur den del av hushållsavfallet som består av matavfall hanteras. Tillsynen har genomförts i Kyrkbyn 2019, Karlsvik 2018 och Rutvik 2017.

Tillsynens syfte är att se till så att matavfall hanteras i enlighet med kommunens föreskrifter om avfallshantering. Matavfall ska antingen komposteras på fastigheten eller lämnas till kommunens renhållare, Luleå MiljöResurs AB.

Om matavfall komposteras på fastigheten ska det bland annat ske i skadedjurssäkra behållare och utan att det uppstår någon olägenhet för människors hälsa eller miljö. Ansökan måste göras för att få kompostera matavfall på den egna fastigheten.

Observera att matrester från tillagad mat gärna drar till sig råttor.

Livsmedelsverksamheter

Kommunen gör löpande kontroll av alla livsmedelsverksamheter för att säkerställa att en god hygien råder, ibland görs också extra kontroller av verksamheternas hantering av avfall.

Vid kontroll av restaurangers soputrymmen görs en bedömning om källsorteringen är tillräcklig, exempelvis att tomglas sorteras i färgat och ofärgat, att matavfall och matfett omhändertas på ett säkert sätt utan risk att skadedjur lockas till området.

Exempel på krav som gäller är att alla kärl ska ha lock även om soprummet i övrigt är tätt, sopkärlen och ytskikt ska vara rena, dörr och ventilation ska vara tät och av sådant material att skadedjur inte ska kunna komma in. Under besöket informeras också ägaren om att vara uppmärksam och rapportera in skadedjur så att fastighetsägaren snabbt kan vidta åtgärder.

Ovårdade tomter

Ovårdade tomter och nedskräpningar som anmäls till oss leder till att vi besöker platsen och försöker utreda vem som är ansvarig, därefter ställs krav på rättelse, om ingen ansvarig kan hittas så landar ansvaret på fastighetsägaren att ta hand om nedskräpningen. Vid den tillsyn som gjorts har inga större brister noterats vad gäller skyddet mot skadedjur, de mindre brister som framkommit har lett till att krav på åtgärder har ställts på ansvariga.

Eftersom vi inte kan upptäcka alla nedskräpningar själva är det viktigt att kommunens medborgare anmäler misstänkta nedskräpningar till oss så vi kan utreda ärendet vidare.

Luleå kommuns kundservice nås på 0920-45 30 00.

Tips till dig som fastighetsägare

Här är några tips på hur du kan råttsäkra din fastighet:

Se över råttornas tillgång till mat

Håll efter och städa kring ofta kring till exempel fågelborden och kaninburen. Ta bort fallfrukter och kratta under bärbuskar. Röj i trädgården så att det inte finns snår nära soptunnorna och kompostbehållare.

Komposterar du ditt eget matavall krävs det att du har en råttsäker behållare. Kompostering av matavfall ska anmälas till miljö- och byggnadsnämnden.

Täta och plombera ingångar

Försvåra för gnagarna att komma in. Tänk på att det inte krävs stora hål för att en råtta ska kunna ta sig in. Kontrollera om det finns hål i väggarna eller husgrunden. Finns det springor i hörn, kring dörrar eller husgrund se til att täta eller sätt råttsäkra nät.

Se över sophanteringen

Soptunnor ska vara hela och soprummen ska vara svåra att komma in i. Om du upptäcker hål i soptunna, kontakta Lumire, Luleå Miljöresurs: 0920-25 09 00, www.lumire.se Länk till annan webbplats..

Om behållarna på återvinningsstationen för förpackningsåtervinning i ditt område är fulla eller om det är nedskräpat runt behållarna så är det bra om det omedelbart anmäls till FTI: 0200-99 03 11, www.ftiab.se Länk till annan webbplats..

FAKTA

  • En råtta tar sig in genom ett 20 mm litet hål vilket är lika stort som diametern på en enkrona.
  • En råtta kan klättra flera våningar på insidan av ett lodrätt avloppsrör.
  • Ett råttpar kan i teorin ge upphov till 800 – 1 000 nya individer under ett år.
  • En råtta lever 1-3 år och kan bli 25 cm lång, svansen oräknad.
  • Råttor simmar bra.
  • En råtta kan hoppa en meter utan ansats.

DELA VIA SOCIALA MEDIER

Text: Anita Sundberg

Bild: Shutterstock

Logotyp