Varmt, kallt, socialt: Luleås folkbad förr

Luleås allmänna folkbad har en intressant historia. Visste du att den första badinrättningen byggdes redan på mitten av 1800-talet? Vid 1900-talets början fanns det gott om badplatser runt omkring i Luleå - många stadsdelar hade egna bad - välbesökta platser för rekreation, folkhälsa och hygien. 

Badplatserna hade oftast inga särskilda anordningar och badsäsongen kunde börja medan det fortfarande fanns is kvar i vattnet. Luleås invånare badade för hygienens skull, men också för den sociala samvaron. Under 1900-talet första hälft skiftar badandets fokus, från hygien och simkunnighet - mot massidrott och ökad fritid.

Badande kvinnor vid sekelskiftet. Kvinnor och barn badade för sig och män för sig, en gräns som enligt utsago respekterades. Som flythjälp användes simdynor av kork. Barn kunde lära sig simma sittandes på den vuxnes axlar. Fotograf: Okänd

Dåliga bostadsförhållanden och svåra epidemier

Industrialiseringen av Europa och den stora inflyttningen till tätorterna under 1800-talet hade skapat mycket dåliga bostadsförhållanden för många. Det var trångbott och sophämtning och slasktömning var undermålig. Samtidigt började man förstå kopplingen mellan hygien och spridningen av sjukdomar som kolera och andra farsoter.

Luleås första vatten- och kloaknät stod klart 1906. När man fick ordning på färskvattenförsörjningen och avloppsnätet minskade epidemierna. Emellertid leddes avloppsrören rakt ut i närbeläget vatten. Det gjorde att badställen fick flyttas efter hand.

Skolbad och hygien

I mitten av 1800-talet beslutade myndigheterna i Luleå om bad för folkskolans elever och hoppades att dessa skulle skapa sig ett behov som spred sig in i hemmen. Föreningar som "Föreningen för folkbad" bildades med mål att förbättra folkhälsan och de hygieniska förhållandena. De var verksamma in på 1930-talet då många bostäder började kompletterats med innetoaletter och badrum.

De första allmänna badinrättningarna

Ett tidigt spår av allmänna bad i Luleå är det "badhus" som byggdes på gelbgjutaren Harlins brygga. På 1860-talet annonseras där om allmänt bad för fruntimmer.


Luleås första badhus. Vy från Båthusbacken 1894 med varmbadhuset längst ut på bryggan. 

Det första avbildade allmänna badinrättningeni Luleå (ovan) är badhuset ute på bryggan som drevs av August Åström, "Badar-August". Huset var först ett kallbadhus men byggdes om till varmbadhus 1890. Där fanns dubbla bad- och omklädningsrum. Badvattnet pumpades upp från sjön i kar som sedan värmdes upp.

Varmbadhuset i kvarteret Ripan

När Luleå fick sitt första riktiga varmbadhus 1895, befann sig Luleå stad i en högkonjunktur. Varmbadhuset var ett privat initiativ som fick ett visst bidrag från staden under fem år med villkoret att 25 folkskolebarn skulle få bada gratis och övriga barn mot halv avgift.

Varma bad. Luleås första riktiga varmbadhus invigdes 1895 och var i drift mer än 50 år. Badinrättningen erbjöd allmänheten ångbad, ljusbad, bastu och andra medicinska bad samt en kallvattenbassäng. Foto: Helmer Widlund

Kallbadhuset Stora skuggan

Kallbadhuset Stora skuggan var ett privat initiativ som byggdes 1906. Inträdet till Stora skuggan kostade tio öre per gång och två kronor per säsong. Det var skilda tider för herrar och damer. Efter första året kunde man läsa att ett femtiotal folkskolebarn hade fått gratis bad och simundervisning av löjtnant Ullman och direktör Isaksson.

Kallbadhuset "Stora Skuggan" var mycket populärt och revs inte förrän runt 1939. Foto: Arvid Moberg

Förutom att vara en plats där hygien och simkunnighet främjades hade kallbadhusen en stor social betydelse. Bild från "Stora Skuggan" på 1920-talet. Foto: Martin Nilsson

Nya kallbadhuset på Gültzau

På 1930-talet började simsportens betydelse bli allt större. Luleå simsällskap fick 1937 anslag på 10.000 kronor för att bygga ett nytt kallbadhus, ett simstadion, på södra sidan av Gültzauudden. Invigningen skedde 1938 med 2 000 inbjudna gäster.

Nya kallbadhuset på Gültzauudden byggt 1939. Foto: A/B Almqvist & Cöster

Simskoleundervisning på simstadion vid Gültzauudden på 1950-talet. Niporna vid Karlsvik i bakgrunden. Foto: Helmer Widlund

Lång väntan på modernt varmbadhus

Frågan om ett modernt badhus diskuterades i stadsfullmäktige under lång tid, från 1920-talet och framåt. Man hänvisade bl a till det finska bastubadandet och pekade på behovet av varmvattenbassäng, främjandet av folkhälsa och simkunnighet. Men det skulle dröja länge innan Luleå fick sitt varmbadhus. För höga kostnader var den huvudsakliga orsaken.

Inte förrän efter den ekonomiska uppgången efter andra världskriget, NJA:s etablering 1940 och satsningen på två militära flygförband, F21 och LV7 i Luleå, tog stadsfullmäktige beslutet om att bygga ett nytt varmbadhus - Luleå badhus, det som senare kom att kallas Pontusbadet. Då var det gamla varmbadhuset vid Ripan sedan länge ruttet och utdömt.

Luleå badhus stod klart 1957. Foto: Rune Espling

År 1957 invigdes Luleå badhus, det vi idag kallar Pontusbadet. Det är fortsättningen på en samhällsrörelse som gått från fokus på hygien och disciplin mot massidrott och ökad fritid.

FAKTA: Kommunens historiska bildarkiv

  • Luleå kommuns stadsarkiv har cirka en miljon fotografier och negativ i sina samlingar, varav de äldsta är från 1860-talet.
  • Genom det historiska bildarkivet på webben finns nu flera av fotografierna lättillgängliga för alla kultur- och lokalhistoriskt intresserade.
  • Arbetet med att fylla på det historiska bildarkivet på webben pågår fortlöpande.
  • Här är Luleå kommuns historiska bildarkiv Länk till annan webbplats.

DELA VIA SOCIALA MEDIER

Källa: "Badhus och badande i Luleå 1880-1958", C-uppsats av Kristina Pettersson.
Bearbetning: Ulrica Öhman

Foto: Luleå stadsarkiv

Logotyp