Skälet är att kostnaderna per invånare för barn, unga och äldre är så pass mycket högre än för befolkningen i arbetsför ålder och det är just de äldre och unga som ökar snabbt under kommande tioårsperiod. När den arbetsföra delen av befolkningen dessutom ökar väsentligt långsammare samtidigt som sysselsättningen väntas minska blir utmaningarna ännu större, då största delen av kommunernas intäkter kommer från skatt på arbete.
– Om inget görs och om inte staten tillför mer resurser så kommer Sveriges kommuner, trots förväntade skattehöjningar 2020, att sakna 33 miljarder kronor år 2023, säger Annika Wallenskog, SKL:s chefsekonom.
Kommunernas ekonomi är ansträngd
I stort sett alla kommuner arbetar därför med effektiviserings- och besparingsplaner för att få ihop budgeten, både med åtgärder som ger snabb effekt och mer långsiktiga åtgärder. Redan 2019 är ett tufft år för många kommuner, och ett nittiotal kommuner beräknas redovisa underskott i år. Dessutom menar 79 procent av de tillfrågade ekonomicheferna i SKL:s enkät att ekonomin kommer att vara ännu kärvare under 2020. Inför nästa år förväntas skattehöjningar i ett tjugotal kommuner.
– SKL:s analyser stämmer bra med situationen i Luleå kommun. Vi räknar i nuläget med ett underskott från och med 2022 och en lågkonjunktur kan påskynda den utvecklingen. Politiskt har man så här långt inte öppnat för skattehöjningar, vilket gör att behovet av effektiviseringar och prioriteringar blir ännu viktigare och kommer att öka, säger David Johansson, tf ekonomichef.
Riktade statsbidrag försvårar effektivisering
SKL är kritiska till de riktade statsbidragen som de menar försvårar effektiviseringar. Ett exempel är likvärdighetsbidraget inom skolan som är utformat så att alla effektiviseringar resulterar i uteblivet bidrag.
– Staten behöver minska detaljstyrningen och de riktade statsbidragen för att kommunen ska kunna ställa om och effektivisera. Istället behövs mer generella statsbidrag, menar Anders Knape, SKL:s ordförande.
Statliga neddragningar ökar trycket på kommunerna
Enligt SKL måste kommunerna också hantera konsekvenserna av att staten drar ned på sina resurser.
– Ett exempel är statens neddragning av Arbetsförmedlingen innan det utarbetats något annat alternativ. Det ökar behovet av arbetsmarknadsinsatser och gör att kommunerna får ta ett allt större ansvar för dessa frågor, säger Anders Knape.
