Vägen till en tillgänglig lärmiljö

En tillgänglig lärmiljö innebär så mycket mer än att ha en handikappramp till skolans entré. Det handlar också om relationer och mötet mellan individ och lärmiljö. Sedan i höstas har personalen vid Stadsöskolan, Kyrkbyskolan, Mariebergsskolan och Öhemsskolan samverkat i arbetet med tillgängliga lärmiljöer.

– Vårt mål är att alla elever, oavsett förutsättningar, ska trivas och utvecklas som människor, både socialt och kunskapsmässigt på vår skola, säger Stina Lannerblad, rektor årskurs 4-6 vid Stadsöskolan.

Rektorerna Christina Lannerblad, Carola Tornberg och Per Lindberg samarbetar för en tillgänglig lärmiljö.

Sedan tidigare finns ett beslut på att Kyrkbyskolan, Mariebergsskolan och Öhemsskolan framöver ska bli en skola och flytta in vid Stadsöskolan som kommer att byggas om. Inför den omflyttningen sker nu ett fördjupningsarbete som ligger till grund för hur lärmiljöerna och lokalerna ska utformas för att på bästa sätt bli en tillgänglig lärmiljö.

– Det här är något som har efterfrågats av lärarna och det har även blivit ett sätt att sammanföra personalen i ett enhetligt tänk när vi på sikt ska flytta ihop och bli en och samma skola, säger Carola Tornberg som idag är rektor vid Kyrkbyskolan, Mariebergsskolan och Öhemsskolan.

Viktig med samsyn

En tillgänglig lärmiljö innebär att barn och elever, oavsett funktionsförmåga, ska ges förutsättningar för lärande för att nå så långt som möjligt i sin kunskapsutveckling.

Personalen har under läsåret regelbundet och på olika sätt arbetat med att tillägna sig kunskap i ämnet samt arbeta mot en gemensam syn på vad en tillgänglig lärmiljö innebär.

– Det är viktigt att prata igenom om hur vi ska arbeta med en tillgänglig lärmiljö och det behöver få ta tid. För att nå dit behöver personalen ha en samsyn om hur vi ska arbeta och hur vi vill ha det på vår skola, säger Stina Lannerblad, rektor årskurs 4- 6 vid Stadsöskolan.

Kunskapsfördjupning

Tillsammans med elevhälsan, som har samarbete med Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM), har det ordnats workshops och föreläsningar om tillgänglig lärmiljö. Personalen har bland annat fått lyssna till Joanna Lundin, en pedagog som specialiserat sig på barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, de har under läsåret läst, diskuterat och arbetat med hennes bok ”En skola som fungerar - för alla”.

En arbetsgrupp har även besökt andra kommuner för att se hur de arbetar och hur de har omformat skolmiljön för att få inspiration till sitt eget arbete. För att nå hela vägen fram gäller det att i det interna arbetet, hitta en gemensam värdegrund och en tydlig struktur och kultur.

– Vi behöver belysa vikten av att kontinuerligt arbeta med den tillgängliga lärmiljön och vad den innebär. I det arbetet har vi rektorer en viktig roll där det är vi som ska skapa förutsättningar för att få det att fungera i praktiken, säger Carola Tornberg.

 

FAKTA

  • I Luleås grundskolor har varje rektor tagit fram en plan över hur de ska arbeta med begreppet tillgänglig lärmiljö på just deras skola.
  • Grundskolan driver ett projekt tillsammans med Resurscentrum för att stödja utvecklingen av en tillgänglig lärmiljö med utgångspunkt i Tillgänglighetsmodellen. Det utgår dels från NPF (Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar) och grundar sig på rekommendationer från Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM).
  • Den nya skolan i Gammelstad kommer att ha hela Gammelstad som upptagningsområde.
  • Stadsöskolan, Kyrkbyskolan, Mariebergsskolan och Öhemsskolan ska slås ihop till en ny F-9 skola i Gammelstad.

DELA VIA SOCIALA MEDIER

Text och foto: Charlotte Högnelid

Logotyp