Luleås stadsvapen har sett ut på olika sätt om man tittar tillbaka historiskt.
I Luleå stads grundläggningsbrev från 1621 fick staden som märke i sitt sigill ”twå nycklar, den ene upåth och den andre nedhföre wände”. De korslagda nycklarna har ett samband med Petri nyckel. Nederluleå kyrka i Gammelstad var nämligen helgad åt aposteln Petrus.
På sigillet står årtalet 621 enligt dåtidens förkortningsregler där tusentalet ej skrevs ut. Grunden till kommunvapnet är stadssigillet. Men det var först 1942, i samband med inrättandet av Luleå luftvärnskår, som Luleå stads vapen officiellt fastställdes av regeringen. Beskrivningen lyder: ”I fält av silver två blå nycklar i kors, den vänstra störtad”.
Råneås vapen innehöll också en nyckel samt ett utböjt kors och en kvarnsten. Färgerna var rött och guld.Korset och kvarnstenen hämtades från Jonas Meldercreutz vapen.
Nederluleå kommuns vapen fastställdes 1952. Det hade blå botten samt en nyckel och två klöverblad i silver. Nyckeln utformades enligt de medeltida kalkmålningarna i Nederluleå kyrka. Klöverbladen kom från sockensigillet.
Efter kommunsammanslagningen mellan Råneå, Nederluleå och Luleå bildades Luleå storkommun 1 januari 1969 och Luleå stads vapen blev den nya storkommunens officiella vapen. Motivet var att nyckeln, som samtliga ingående kommuner i nya storkommunen hade som symbol, hade den mest kända
utformningen i stadsvapnet.
Heraldiska vapen och symboler
Det är riksarkivet som har ansvar för att heraldiska vapen och symboler, som syftar på staten eller statsmyndigheter, utförs i enlighet med gängse heraldiska normer samt att lagen som styr deras användning följs.
Med ett heraldiskt vapen är det möjligt att profilera sig i bild på ett sätt som härstammar från medeltiden och som samtidigt uppfyller nutidens höga krav på effektiv visuell kommunikation.
Ett heraldiskt vapen beskrivs i ord och kan till skillnad från en logotyp avbildas på olika sätt av olika konstnärer med vägledning av vapenbeskrivningen. Tack vare denna flexibilitet har heraldiken kunnat överleva genom århundraden.
Till en början syftade det heraldiska vapnet på en person eller en släkt men mycket tidigt förde även riken och städer vapen.
