Krisberedskap inom förskolan

Den 26 september - 2 oktober pågår Krisberedskapsveckan som är en nationell aktivitet som visar hur man kan hantera sin vardag vid exempelvis varubrist, energibrist eller långa elavbrott. I en händelse av kris är personalen vid kommunens förskolor beredda på att ställa om snabbt. De har under åren med covid-19 pandemin agerat enligt förskolans krisplan i och med den svåra bemanningssituationen.

– Pandemin var ett tillfälle då vi fick sätta vår krisplan i verk. Då hade vi en särskild situation där vi fick pussla och vara lösningsorienterade vilket också har bidragit till ett fortsatt arbete vad gäller vår krisberedskap, säger Maria Stark, utvecklingsledare inom förskolan i Luleå.

Barn och en lärare inne i ett trähus.

I en händelse av kris är personalen vid kommunens förskolor beredda på att ställa om snabbt. Regelbundna övningar, som exempelvis brandövningar, är en del i att ge personalen en god beredskap. Det är också en övning där barnen blir involverade. 

Enligt Skolverket är en av grundprinciperna i svensk krishantering den så kallade ansvarsprincipen. Den innebär att den som har ansvar för en verksamhet under normala förhållanden ska ha det också under en krissituation.

Kriser kan se olika ut, inom förskolan kan en kris vara allt från svår bemanningssituation till att en skola behöver hålla stängt på grund av en vattenläcka. Genom att analysera risker och sårbarheten i verksamheterna ger det ett underlag för att planera arbetet med krisberedskap och krisplaner.

– När vi arbetar kontinuerligt med vår beredskap bidrar det också till att öka medvetenheten och kunskapen om hot, risker och sårbarhet, hos all personal, säger Maria Stark.

Övningar

Regelbundna övningar, som exempelvis brandövningar, är en del i att ge personalen en god beredskap. Det är också en övning där barnen blir involverade.

– Det är viktigt att all vår personal har god kännedom om lokalerna, till exempel nödutgångar, flyktvägar, skyddsrum och eventuella larm. När barnen är med i brandövningar får även de lära sig hur de ska agera om en sådan situation uppstår, säger Maria Stark.

Förskolan övar utrymning av lokalerna oftast två gånger per år och inrymning med pedagogerna minst en gång per år. Inrymning övas med pedagogerna om ett hot skulle uppstå på gården eller inne i lokalerna.

Krisryggsäckar

Med anledning av händelser i Ukraina uppstod andra typer av scenarier av kris och från det väcktes idén om att organisera krisryggsäckar eller krislådor på förskolorna.

– Vi kunde se att inte bara i händelse av krig kan vi behöva en ryggsäck som innehåller viktiga delar som pedagogerna snabbt kunde ta med sig, säger Maria Stark.

Exempel av innehållet i krisryggsäcken eller krislådan:

  • Nödradio
  • Mediciner
  • Tvättlappar, våtservetter och blöjor
  • Vatten
  • Närvarolista med kontaktuppgifter
  • Extra batterier
  • Stor och laddad powerbank
  • Första förband/låda, sax
  • Inplastad karta över skyddsrum
  • Plastpåsar/ soppåsar ca 25 liter
  • Plasthandskar och handsprit
  • Tändstickor filtar/foliefiltar
  • Liggunderlag/sittunderlag (mindre)
  • Toapapper

En checklista för att se över och förnya krismaterialet finns framtagen och varje kommunal förskola har rekommenderats att organisera en eller ett par krisryggsäckar/lådor.

– Arbetet med krisryggsäcken pågår, det förbereder oss på en situation där vi kan behöva lämna förskolans lokaler med kort varsel oavsett vad det kan bero på. Det ger en trygghet att ha beredskap men det bästa är ju förstås om vi slipper använda den, säger Maria Stark, utvecklingsledare inom förskolan i Luleå.

DELA VIA SOCIALA MEDIER

Text: Charlotte Högnelid

Foto: Anders Alm

27 september 2022

Logotyp