Ökad kunskap om psykisk hälsa

Hur kan vi öka uppmärksamheten på reaktioner som medför risk för självmord? Vilka insatser bidrar till återhämtning och förbättrad psykisk hälsa? Socialförvaltningen ökar nu kunskapen kring de frågorna så det kan användas i det dagliga arbetet.

Enligt överenskommelsen Uppdrag psykisk hälsa mellan staten och SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) förväntas år 2030 psykisk ohälsa vara den dominerande utmaningen mot folkhälsan i Sverige men också globalt. Psykiatri och psykisk hälsa har de senaste åren varit en av statens mest prioriterade frågor inom hälso- och sjukvårdsområdet.

Bengt Westling, (H)järnkoll-ambassadör och Birgitta Johansson Huuva, psykiater/konsult, har utbildat socialförvaltningens personal med syftet att öka kunskap och förståelse om psykisk hälsa.

Stora delar av socialförvaltningens personal har nyligen utbildats för att bättre kunna uppmärksamma riskbeteenden och vilka insatser som krävs för återhämtning.

– Psykisk hälsa och att förebygga självmord berör alla i samhället och genom kunskap kan personalen agera tidigt, och även stötta personer till ett bättre mående, berättar Helena Muotka, områdeschef, individ- och familjeomsorg.

Förhindra självmord – en samhällsangelägenhet

Utbildningsinsatsen är en del i att höja kunskapen hos personalen om faktorer som har betydelse för psykisk hälsa, att upptäcka risk för självmord och våga fråga, samt arbeta med insatser som kan bidra till återhämtning.

– Arbetet med psykisk hälsa ska hållas levande inom socialförvaltningen och det kan göras genom att exempelvis ha med det som en punkt på sin arbetsplatsträff eller teamträff. Några grupper inom IFO kommer att arbeta vidare med fördjupande kunskap i området, förklarar, Helena.

Även kommunens hälso-och sjukvårdspersonal ska fördjupa sig ytterligare i äldre personers psykiska hälsa tillsammans med Susanne Rolfner Suvanto, verksamhetsansvarig för omvårdnadsinstitutet i februari månad.

DELA VIA SOCIALA MEDIER

Text: Bo Henry Pettersson

Foto: Raimo Roininen

Logotyp