Så mådde gymnasieelever under pandemin

Undersökningen har gjorts under höstterminen 2021 där elever anonymt har fått svara på en enkät om hur de upplevt tiden med distansundervisning och hur de upplever att få komma tillbaka till skolan.

Parallellt har även personal vid elevhälsan fått beskriva de styrkor och svagheter, risker och möjligheter som de tror kommer att finnas i elevhälsoarbetet med post-covid.

– Resultatet från både elevenkät och personalens analys ska användas av rektorer och elevhälsan för att planera hälsofrämjande insatser. Olika program kan behöva prioritera olika insatser efter pandemin. En så här omfattande enkät är ett jättefint underlag för varje enhets systematiska kvalitetsarbete, säger Jessicka Sörmling, utvecklingsledare vid Luleå gymnasieskola.

Analysen

Totalt deltog 1583 elever i enkäten, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 68 procent. De flesta elever, 53,8 procent, säger att deras mående varit opåverkat under pandemin, men tre av tio har mått sämre. De flesta har någon att prata med om sådant som känns svårt, men tio procent, 158 elever, har ingen att anförtro sig till.

– Vi tror att skolan kan göra skillnad för de här eleverna. Dels genom att elevhälsans personal är tillgängliga för samtal, dels genom att arbeta för trygga undervisningsgrupper där elever kanske kan forma nya vänskapsband, säger Jessicka Sörmling.

Enkätens öppna frågor visade bland annat att en del elever hade lärt känna sig själva, de har fått bättre förståelse för studiemiljöns betydelse för deras skolarbete. En del elever märkte att de jobbade bättre i en lugn miljö som hemma medan andra upptäckte att de jobbade bättre omgivna av elever och personal.

– En del elever tyckte det var svårt att hålla rutiner under pandemin, skola och fritid flöt lätt samman, medan andra har trivts med ett större egen ansvar under tiden med distansundervisning, säger Lillemor Östman.

Upplevd ensamhet

Trots att en del elever tyckte det var skönt att få tid för sig själva upplevde de sig också i viss mån isolerade och ensamma under tiden med distansundervisning, speciellt om resten av familjen inte jobbade hemifrån under pandemin.

Den digitala kontakten kunde fungera som en första hjälp för elevernas kontakt till vänner och skolpersonal, men under längre tid verkade inte denna kunna ersätta mänskliga kontakter.

Många elever tyckte att det var skönt att komma tillbaka till skolan, skolmiljön och skolans rutiner när det blev undervisning på plats igen.

– Forskning visar att ensamhet är ett gissel som plågar vår nutid i alla åldrar och är lika skadligt för hälsan som rökning är. Detta visar på hur viktig skolan också är för folkhälsan, både på kort och lång sikt, genom att den ger ett socialt sammanhang som ibland varar livet ut, säger Lillemor Östman.

Arbetet med att analysera resultatet fortsätter. Nästa steg blir att se på skillnad mellan kön och vad internationell forskning säger om pandemins konsekvenser.

Undersökningen finns att ta del av på www.lulea.se Länk till annan webbplats.