Permafrosten inte längre permanent

Gymnasieeleverna Julia Eriksson och Arvid Lagerskog Juuso känner sig manade att berätta om resultaten i sitt forskningsarbete. De hoppas att på så sätt ska fler få upp ögonen för klimatförändringarna.
– Vi har alla ett miljöansvar, säger eleverna.

Under tre septemberdagar har elever vid Naturvetenskapliga programmet vid Luleå gymnasieskola besökt Abisko forskningsstation för att undersöka permafrosten. Det vill säga områden där temperaturen i marken inte når över noll grader under minst två år i rad.
Forskningsresan är en del i en specialiseringskurs där betydelsen av tinande permafrost är ett fördjupningsämne.

Keith Larson instruerar eleverna på myren Storflaket, som numer är forskningsområde för Polarforskningssekretariatet.

Förutom Julia Eriksson och Arvid Lagerskog Juuso åkte åtta elever och två lärare till Abisko Naturvetenskapliga Station. Med hjälp av Keith Larsen, Umeå Universitet, gjorde de mätningar på avgränsade ytor på en myr.
De mätte hur tjockt det översta marklagret är, alltså det mjuka aktiva lagret. Lagret under är hårt, och består av permafrost - genomfruset jordlager.
– Om det översta lagret ökar i tjocklek betyder det att lagret under, alltså permafrosten, har tinat och reducerats i storlek, förklarar Arvid Lagerskog Juuso.

Ond cirkel

I just det område som eleverna utforskade har mätningar pågått sedan 2016. Och resultatet är tydligt, en upptining pågår.
– I permafrosten finns organiskt material (gamla växter). När upptining sker bryts materialet ned och koldioxid och metan frigörs. Det i sin tur påskyndar klimatförändringarna. Och så ökar upptiningen, berättar Julia Eriksson.
– Det blir som en ond cirkel, fyller Arvid Lagerskog Juuso i.

Permafrostjordarna täcker i dag ungefär en fjärdedel av norra halvklotet och innehåller 1 600 miljarder ton kol, nästan dubbelt så mycket som i atmosfären.
– Om den globala uppvärmningen fortsätter så kommer utsläppen från permafrosten att motsvara ungefär 20 procent av det som vi människor släpper ut årligen, säger Julia Eriksson. Dessutom beräknas metan påverka växthuseffekten minst 20-25 gånger så mycket som koldioxid. Ett ton metan motsvarar 20-25 ton koldioxid.

Forskning visar att permafrosten i Abiskoområdet tinar både ovanifrån och underifrån. Ovanifrån tinar den främst på grund av att somrarna har blivit varmare och att snölagret har blivit tjockare på vintrarna. Ett tjockare snölager fungerar som ett isolerande täcke, vilket gör att marken inte blir lika kall som om snölagret vore tunnare. Underifrån tinar permafrosten sannolikt främst till följd av att grundvattnet har blivit rörligare på grund av ökad nederbörd. (Margareta Johansson, Lunds Universitet, 2009.)

Manfred Mattsson Stenman och Julia Eriksson mäter det aktiva lagret.

GPS-mätning. Ludvig von Heijne sköter GPS:en, Tova Rasmuson använder dataskärmen som markerar koordinaten och Josefine Bergström noterar på papper vilka punkter som har mätts.

Keith Larson instruerar Maja Johansson, Sarah Häggström och läraren Sven Pettersson (i hatt).

Vill sprida kunskaperna

Innan studieresan läste eleverna in sig på ämnet och väl på plats i Abisko följde tre intensiva dagar med Keith Larsen som handledare. Julia Eriksson tycker att det var bra att ha lite förkunskaper med tanke på att det var mycket att sätt sig in i.
– Vi fick jättebra handledning, både i hur praktiskt forskningsarbete går till, och sedan hur man använder mätresultaten, så som i tabeller och diagram, säger hon.

När de ska sammanfatta sina intryck från vistelsen i Abisko är de överens:
– Vi visste ju om problemen redan innan vi åkte, men att se det med egna ögon gör ju att man tar det på större allvar, säger Arvid Lagerskog Juuso.
– Ja, och det känns viktigt att sprida kunskaperna vidare, tillägger Julia Eriksson. Det är många, även i vår egen ålder, som behöver bli mer medvetna.

Allas ansvar

Ingen av dem tror att enskilda personer eller länder kan lösa klimatproblemen.
– Vi måste samarbeta, säger Arvid Lagerskog Juuso, och fortsätter:
– Vi vanliga människor måste trycka på hos politiker och beslutsfattare. De måste skapa lagar och regler kring miljöfrågor, som vi sedan ska följa. Det är allas ansvar.

Julia Eriksson håller med och nämner Greta Thunberg* som ett exempel.
– Det hon gör är ju bra. Hon skapar uppmärksamhet kring miljöfrågorna och sätter press på politikerna.

För egen del försöker de bidra till en positiv förändring genom medvetna miljöval. De är trots allt optimistiska inför framtiden.
– Man måste hoppas och tro att det löser sig, menar Arvid Lagerskog Juuso.

*Greta Thunberg, svensk opinionsbildare och aktivist i klimatfrågor.


Elever och lärare från Naturvetenskapsprogrammet som deltog i forskningsresan till Abisko Naturvetenskapliga Station.
Från vänster: Josefine Bergström, Sven Pettersson (lärare), Ellen Flymalm, Julia Eriksson, Sarah Häggström, Manfred Mattsson Stenman, Arvid Lagerskog Juuso, Tova Rasmuson, Ludvig von Heijne, Ulrika Hedkvist (lärare), och Maja Johansson.

FAKTA

  • Permafrost: Per definition råder permafrost när marktemperaturen är lägre än 0° C under minst två år i följd.
  • Aktivt lager: Lagret med jord ovanför permafrosten som fryser vintertid och smälter sommartid. Det kallas aktivt lager eftersom det råder biologisk aktivitet där, nedbrytning exempelvis.Består av gamla rester av döda växter och djur. Innehåller lagrat kol.
  • Koldioxidekvivalent: Metan beräknas påverka växthuseffekten minst 20-25 gånger så mycket som koldioxid. D.v.s. ett ton metan motsvarar 20-25 ton koldioxid.
  • Positiv återkopplingsmekanism: Trots ordens klang är det negativt i detta fall. Ju varmare det blir, desto mer smälter permafrosten och det leder till att det blir varmare, som smälter mer permafrost osv.
  • Artikel i Svenska dagbladet om permafrostlänk till annan webbplats
  • Artikel i National Geographic om permafroslänk till annan webbplatst
  • Läs mer om Abisko Naturvetenskapliga Stationlänk till annan webbplats

Text: Karin Kemi

Foto: Anna Jonssonoch och Arvid Lagerskog Juuso

22 oktober 2019

Logotyp