Nästa steg för spelbranschen i Luleå

Med Arctic Game Lab och underprojektet Innovation Game 2.0 ska spelbranschen i norra Sverige stärkas ytterligare.
I Luleå har det redan skapats mötesplatser och nätverk.
Cherié Karlsson, lokal projektledare, drömmer större än så.

Norra Sverige behöver spelindustrin.

Konstaterandet kommer från Michael Stenmark, hjärnan bakom Arctic Game Lab, i en intervju i Luleå Story 2017. Klustret som sedan 2014 arbetar med att utveckla spelindustrin i Norrbotten och Västerbotten, hade precis etablerat sig i Luleå och förhoppningarna var stora. Michael Stenmark menade att en gamifiering av stan skulle få talangerna att stanna, fler att flytta hit och även fungera som ett lokomotiv för andra branscher. Dessutom var han övertygad om att den kreativitet som spelindustrin för med sig skapar ett mångfacetterat, spännande och levande samhälle.

Cherié Karlsson, lokal projektledare för Innovation Game 2.0, vill få fler att förstå vilka möjligheter det finns att jobba inom dataspelsbranschen.

Tre år senare tar Cherié Karlsson emot oss i Luleå Business Regions lokaler i centrala Luleå. Sedan mars 2020 är hon lokal projektledare för Innovation Game 2.0 – ett projekt inom Arctic Game Lab som ska stärka branschen i norra Sverige ytterligare.

Och tittar man på den rapport som dataspelsbranschen presenterade 2019, lyfts Arctic Game Lab som landets snabbast växande spelkluster. Sedan idén föddes har regionen gått från en handfull till ett 40-tal spelbolag och över 200 aktiva professionella spelutvecklare.

– Vi vill visa att det går att jobba med spel, här i regionen och Luleå. Vi vill få folk utifrån att förstå att det finns möjligheter att komma hit och faktiskt påverka branschen.

Förutom att affärsutveckla de företag som redan finns, har projektet som mål att skapa fler mötesplatser för intresserade och också få andra branscher att vända blicken mot spelindustrin.

– Jobbar du exempelvis med text, grafisk form, ljuddesign, marknadsföring eller som musiker finns det stora möjligheter om du vill jobba mot spelbranschen. En del av vårt jobb handlar också om att öka förståelsen för hur branschen funkar. Att det tar tid att nå framgång, säger Cherié Karlsson.

Inom Arctic Game Lab finns det idag ungefär 70 spelföretag. Sex av dem finns i Luleå. Sedan Cherié Karlsson klev på som projektledare har den än så länge digitala mötesplatsen Games and fika etablerats, det har hållits en after work för kvinnor inom branschen och sakta men säkert närmar sig kommunens spel- och musikscen varandra.

En av projektets målsättningar är också att introducera spelbolagen för investerare och att bygga nätverk. Om inte corona kommit emellan fanns planer på att bland annat ta med de lokala spelbolagen till de stora, internationella spelmässorna.

– Efter projektets slut hoppas jag att fler ska förstå vilka möjligheter det finns att jobba inom branschen. Och att det finns en närmare dialog mellan bransch och utbildning, redan på gymnasial nivå.

– Får jag drömma stort skulle jag önska att det i framtiden finns ett trevåningshus mitt i stan där spelföretag och de som på olika sätt arbetar runt omkring dem ryms. Ett slags co-working space där idéer föds och utvecklas.

Arctic Game Lab drivs av Skellefteå Science City tillsammans med medlemskommunerna Luleå, Boden, Piteå, Skellefteå och Umeå.

Projektet Innovation Game 2.0 pågår mellan 2019-2022.

Läs mer på arcticgamelab.com

FAKTA Spelindustrin

  • Den globala spelindustrin är idag större än både film- och musikindustrin tillsammans.
  • Den svenska spelindustrin hör till det absoluta internationella toppskiktet.
  • Mer än var åttonde person på jorden har spelat ett svenskt dataspel.
  • Under 2019 växte spelutvecklarnas omsättning med 28 procent till 24,5 miljarder kronor. Det kan jämföras med Sveriges export av järnmalm och pappersmassa som båda var värda cirka 25 miljarder kronor 2019 enligt SCB.
  • Enligt experterna finns inget tecken på avmattning inom branschen den närmaste tiden.
  • På grund av corona har försäljningen av spel dessutom ökat under 2020.

DELA VIA SOCIALA MEDIER

Text: Mariana Vnuk 

Foto: Tomas Bergman 

Logotyp