72 procent vill handla fysiskt

Centrumhandeln var i fokus när Elisabet Elmsäter Vegsö, näringspolitisk expert hos Svensk Handel, föreläste för workshopgruppen Utveckla Luleå centrum.
– Handeln har länge tagits för given. Den förändring vi befinner oss i nu är större än någonsin. Knäcker ni ”mina” fem byggstenar har ni facit på ett levande centrum och mötesplatser.

Representanter från Gymmet, som snart öppnar på Storgatan, ställde frågor om gym i centrummiljö.

I september genomfördes den andra workshopen i serien Utveckla Luleå centrum där representanter från handeln, studenter, fastighetsbolag, Luleå kommuns politiker och tjänstepersoner deltog. Då handlade det om ”den tredje platsen” och Christer Ljungberg, expert inom mobilitet och grundare av företaget Trivector, föreläste om hur pandemin påverkat handel och sociala vanor. Under pandemin blev svenskarna vana vid både social och fysisk isolering, och digitala möten som ersatte de fysiska. E-handeln ökade kraftigt med tjänster som Instabox, och hemleveranser var plötsligt vardag.

Men hur kan vi få människor att återvända till stadens fysiska rum? Svaret ligger i att utveckla ”den tredje platsen” – platser där vi möts och umgås utanför hemmet (”den första platsen”) och arbetet (”den andra platsen”), menar Christer Ljungberg.

Exempel på den tredje platsen är restauranger, kaféer, barer, bibliotek, parker, torg, tåget där man lär känna medresenärer, frisören, på gymmet, kommunala mötesplatser. Deltagarna i workshopen fick göra grupparbeten kring tredje platsen som därefter presenterades.

Elisabet Elmsäter Vegsö, näringspolitisk expert hos Svensk Handel.

Handeln femte största arbetsgivaren i Luleå

Den 14 oktober hölls workshop nummer tre – denna gång med centrumhandeln som tema och med Elisabet Elmsäter Vegsö, näringspolitisk expert hos Svensk Handel, som föreläsare.

– I Sverige är det 10 miljoner människor som handlar och branschen har en stark produktivitetstillväxt, även om det inte alltid låter så i media. Den mediala diskussionen går snett när mycket handlar om att allt går mot e-handel. Det är här tillväxten ligger då – e-handeln driver tillväxt. I Luleå är handeln den femte största arbetsgivaren med 4 200 sysselsatta och 80 000 egna kunder. Dessutom besöker många Luleå så det är fler som handlar i staden än de som är folkbokförda där.

Konkurrensbilden har ändrats från att butiker eller städer var varandras största konkurrenter – nu är hela världen en handlares rival. Prisbilden är nu internationell, och generellt är priserna lägre utomlands medan Sverige är kostnadstungt med höga hyror och arbetsgivaravgifter.

– Den här utmaningen är ni inte ensam om, fortsätter Elisabet Elmsäter Vegsö. Handeln är näringslivets största bransch och står för elva procent av BNP och är startpunkten för var femte karriär – något vi ofta glömmer bort. Handeln har länge tagits för given, den har tuffat på. Men den förändring vi befinner oss i nu är större än någonsin.

Många vill göra sina inköp i butik enligt Svensk Handel.

Den fysiska detaljhandeln dominerar

Majoriteten av handel sker i dag i fysiska butiker enligt Svensk Handel. Friliggande handel, som inte ligger tillsammans med annan handel som t ex bygghandlare, lanthandlare, blomsterhandlare – står för 37 procent av den totala handeln. E-handeln har samma andel som stadskärnan, nämligen 14 procent, och externhandeln med köpcentrum har 36 procent.

– När det kommer till preferenser vill 72 procent helst handla fysiskt, medan 28 procent föredrar att handla på nätet, berättade Elmsäter Vegsö. Många vill göra sina inköp i stadskärnan. Vi uppskattar det tredje rummet – stadskärnan – men vill att det ska vara trevligt, mysigt och praktiskt.
– Något som är intressant för Sverige och Luleå är att second hand växer snabbast – fyra gånger så snabbt som annan handel – och omsätter 17 miljarder kronor. Modevaror är det primära segmentet, och second hand-butiker är en av de största dragkrafterna till centrum. Modebutiker för nu in second hand i sitt ordinarie sortiment. Hur gör ni i Luleå? När det kommer till e-handeln handlar vi primärt Apoteksvaror och mode. 2024 omsatte E-handeln 160 miljarder kronor i Sverige.

Hur ter sig "tillsammans" i Luleå? Generation Z vill handla i butik – tillsammans.

Luleåbor handlar för miljoner på Shein och Temu

Att kunderna inte längre handlar endast svenskt är ett problem. Den kinesiska handeln via Temu och Shein, som Svensk Handel vill få in under samma regelverk som de svenska handlarna, erbjuder produkter som inte är säkra.

Elisabet Elmsäter Vegsö:
– Redan nu kommer 4,6 miljarder paket från dessa aktörer till Europa, vilket väntas växa till 8 miljarder inom kort, något som påverkar den lokala handeln mycket. I Luleå handlar invånare mellan 18–69 år för närmare 7 miljoner kronor i månaden på Temu och Shein. I Norrbottens län är motsvarande siffra över 20,5 miljoner kronor i månaden.

Elmsäter Vegsö talade också om framtidens konsument, Generation Z som uppskattar att handla fysiskt i butiker och vill vara tillsammans. "Hur kan tillsammans gestalta sig i Luleå centrum?"
Hon lyfte även handeln som en del av besöksnäringen. "Hur jobbas besöksnäringen och turister in i det tredje rummet i Luleå?”. Kundnyttan spelar också roll.

– En bra relation är viktig mellan näringsliv och kommun. Kommunicera varför vi gräver, varför vi flyttat en lastplats – och för kommunikation i tid! Låt inte näringslivet bli överraskade över kommunens planer. Att planera och skapa de förutsättningar som behövs för att verksamheterna ska kunna vara kvar, och växa är kommunens roll.

Fastighetsägarnas ansvar stod också på agendan.

– Hur ser hyresläget ut – kan mina hyresgäster tjäna pengar? Allt detta är viktigt för ett levande Luleå centrum. Annars lever inte staden, menade Elmsäter Vegsö.

Föreningsstöd till minifestivaler, sena nattbussar till Boden och för lokaltrafiken i Luleå samt samverkan mellan fastihgetgsägare var några förslag från workshopgrupperna för att ge Luleåborna köplust.

Fem byggstenar för ett levande centrum

För att undvika tomma lokaler och att Luleåborna undviker stadens centrum tipsade Svensk Handels expert fem steg som ska tas.

– Det krävs fem byggstenar, och knäcker ni dessa har ni svaret på ett levande centrum och fungerande mötesplatser, fortsatte Elmsäter Vegsö. Vi vill inte ha tomma lokaler. Vi vill ha ett myller av människor som trivs och flanerar i centrum.

Flöden, butiksutbud, tillgänglighet, rimlig hyra och trygghet är det som krävs.

– Flöden handlar om hur människor rör sig genom centrum – att skapa naturliga stråk där människor vill vistas och mötas. Butiksutbudet behöver vara varierat och relevant, med aktörer som kompletterar varandra och skapar anledning att besöka platsen. Den tredje byggstenen, tillgänglighet, är den allra viktigaste. Handeln bör involveras i både planering och genomförande, så att insatserna blir relevanta och förankrade. Tillgänglighet gäller både för kunder och för varutransporter. Utan god tillgänglighet riskerar handeln att tappa besökare till andra kommuner.

– Vi ska kunna cykla, gå eller ta bilen – för vi som kunder är lata och ej lojala. Finns inte tillgängligheten, tar vi oss till den plats som är lättare att nå. Får vi inte detta, byter vi kommun att handla i. Varor och gods måste kunna komma in till butikerna vid rätt tillfälle. Det är också tillgänglighet. Här ingår även e-handelsvarorna, som måste planeras in i infrastrukturen.

Ett av förslagen var att knyta handelsområdet Storheden närmare Luleå centrum genom en gratisbuss.

Kommunens och fastighetsägarnas roll

Forskning visar att två faktorer är avgörande för ett attraktivt och levande centrum: rimliga hyror och trygghet. Höga hyror riskerar att tränga undan mindre aktörer och minska mångfalden, vilket Uppsala universitet har belyst i studier om bortträngningseffekter. Samtidigt är trygghet en grundförutsättning för att människor ska vilja vistas i stadskärnan – något som både Boverket och Handelns Forskningsinstitut framhäver som centralt för platsens attraktivitet. När dessa komponenter samverkar skapas en miljö där variation, dynamik och social hållbarhet kan växa.

– Rimlig hyra är en förutsättning för att möjliggöra variation och ett brett utbud av aktörer i centrum. För höga hyror riskerar att skapa en ensidig handelsmiljö där mindre aktörer inte får plats. Slutligen är trygghet avgörande – både för besökare och verksamheter. Ett centrum där människor känner sig säkra är ett centrum där människor vill vara.

Som avslutning gav Elmsäter Vegsö ett medskick till workshopgruppen i Vetenskapens hus.

– För att skapa en livskraftig och hållbar handelsstruktur behöver kommunen ta ett helhetsgrepp om handeln. Det är viktigt att ställa sig frågan: Hur gammal är er handelsutredning? – och om den fortfarande speglar dagens behov och förutsättningar? Kommunen behöver också styra sina förvaltningar och bolag mot samma mål Slutligen krävs mod – att enas kring en gemensam målbild och strategi för att skapa ett attraktivt och levande handelsområde.

– Lyssna på vad Luleåbon och norrbottningar vill ha av Luleå. Svarar ni upp mot det? Allt detta är viktigt för ett levande Luleå centrum.

Efter föreläsningen delades deltagarna in i grupper. Projektledare Ulf Pilerot:
– Hur tar vi infomatiionen från Elisabeth Elmsäter Vegsö till oss för att utveckla centrumhandeln här i Luleå? Vad kan vi plocka med oss och bygga vidare på här i Luleå?

Efter grupparbetena lyftes dessa punkter som centrala för en god centrumhandel; tillgänglighet och parkering, attraktiva miljöer och mötesplatser, fler second hand-koncept och föreningsstöd för minifestivaler, stimulera rörelse i stadskärnan genom att turister från kryssningsbåtar och människor som besöker isbanan lockas till centrum.
Senare tidtabell under helgerna för att ta buss lokalt i Luleå, och från Luleå till Boden, är en förutsättning för exempelvis biobesökare. En gratisbuss från Storheden till Luleå centrum och gratisbussar för ungdomar under jullovet samt en särskild citybuss stod också på önskelistan från workshoppgrupperna. Ett “tredje rum” där handel och kultur möts kan bli en styrka.

Kommande workshops

Arbetsgrupppen för Utveckla Luleå centrum består av Jimmy Rehnlund, centrumutvecklare, Helena Sjaunja, sektionschef för Landskap och Trafik på Luleå kommun, Ulf Pilerot, konsult och Jonas Vinblad von Walter, VD, LLT. Bertil Bartholdsson (V).

DELA VIA SOCIALA MEDIER

Alexandra Nyman Foto: Alexandra Nyman, Peter Rosén

Logotyp