Barnen fick tycka till om sin skolgård

  • barn
  • delaktighet

Den gamla skolan på Hertsön ska rivas och en ny ska ta form. Inför arbetet med att planera den nya skolan har landskapsarkitekten Cecilia Ek vid stadsbyggnadsförvaltningen åkt ut till eleverna och frågat hur de vill att en bra skolgård ska vara.

Barnkonventionen, som blev lag i Sverige 2020, slår fast att barn är individer med egna rättigheter. Den innehåller 54 artiklar, varav de 42 första ingår i barnrättslagen. Fyra av artiklarna är så kallade grundprinciper som alltid ska beaktas när det handlar om frågor som rör barn direkt eller indirekt. Alla andra artiklar ska läsas genom grundprinciperna som är: Artikel 2 - alla barn har samma rättigheter och lika värde, Artikel 3 - barnets bästa ska beaktas i alla beslut som rör barn, Artikel 6 - alla barn har rätt till liv och utveckling och Artikel 12 - alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt och få den respekterad.

Det är viktigt att komma ihåg att barn inte har någon skyldighet att svara på våra frågor om de inte vill. Det är en rättighet för dem, men en skyldighet för oss vuxna att de blir tillfrågade.

Något som alla barn efterfrågade var gungor i olika utformning men kompisgungan är populär.

Gungor, något att klättra i, ställen att få vara ifred och öppna lekytor

Landskapsarkitekten Cecilia Ek åkte ut till skolan de olika platser som barnen på Hertsöskolan blivit utlokaliserade till och samtalade med barnen och deras lärare under januari och februari. Hon träffade årskurserna 4-8 och de var ganska överens om vad en bra skolgård ska innehålla.

En bra skolgård ska ha en variation mellan öppna ytor och mer slutna ytor ytor där man kan dra sig tillbaka. De vill ha en spännande miljö med mycket innehåll både hårda och mjuka ytor. Gärna lekytor, men även sportytor och banor för kickbike eller skateboard med hopp och hinder. Alla årskurser vill också ha en plats där man kan klättra och gungor, fler än tidigare och gärna kompisgungor där man kan sitta flera och prata. Men även gungor där man kan gunga högt.

Det efterfrågades även platser där man kan dra sig undan. Där det finns vindskydd och regnskydd. Där man kan sitta och prata och kanske ladda mobilen.

Cecilia i samtal med elever om deras syn på en bra skolgård

Vi vet mycket men inte allt som barnen kan berätta

Enligt barnrättslagen är vi skyldiga att höra barns åsikter när vi ska göra åtgärder som påverkar dem. Det är viktigt att höra hur de uppfattar sin miljö och vad som är viktigt för dem.

– Det går aldrig att räkna ut vad barn vill om vi inte frågar dem. Jag har fått svar som jag aldrig hade kunnat räkna ut själv. Det har verkligen gett mig en ökad insikt, säger Cecilia.

Att ta in barns åsikter kräver en del arbete men ger också nya insikter. Det kan vara svårt för barn att förstå det abstrakta i att tänka sig en framtida miljö och deras roll i dialogen.

– Det kan vara bra att ta stöd av de pedagoger som arbetar med barnen dagligen för att förbereda barnen på vad som ska hända och för att förstå vilken nivå man kan lägga sig för att inte styra dialogen för mycket, tipsar Cecilia.

Resultat för framtida skolgård

Barnens åsikter och insikter om sin egen skolgård kommer nu att ligga till grund för arkitektens arbete med utformningen av skolgården på Hertsön.

DELA VIA SOCIALA MEDIER

Text: Anita Sundberg

Bild: Shutterstock, Christina Grönberg Andersson

Logotyp

Vårt Luleå – Nyheter, fördjupning och berättelser från Luleå kommunkoncern. Kommunens ca 7 000 medarbetare jobbar dagligen med att bygga ett hållbart samhälle, ge service genom hela livet och skapa attraktion för att medborgare, besökare och inflyttare ska trivas. Vårt Luleå redovisar vad som händer i kommunen, våra verksamheter och bolag. Vårt Luleå finns både som tidning, taltidning, nyhetssajt och playkanal.

Det är fritt att länka till artiklar och filmer. Andra massmedia får kopiera artiklar så länge som man anger källan vartlulea.se, Luleå kommun.

Linda Sundström

Du hittar vårtlulea.se även på sociala medier.

© 2018 Luleå Kommun