Kompetensutveckling leder till reflektion
Efter kursen har de föreläst för sina kollegor om vad de lärt sig och skapat en utvecklingsgrupp för Bergnäsets förskolor. Enligt läroplanen ska undervisningen också kopplas till forskning.
– Det vi upptäckte var att det inte fanns en utvecklingsorganisation till utbildningsorganisationen, säger förskolläraren Erika Jonsson på Klippans förskola och berättar vidare att det här samarbetet med LTU och kompetensutvecklingen gör att pedagogerna nu också jobbar med utveckling.
Moa Frid, som är doktorand på Luleå tekniska universitet, är ett vetenskapligt bollplank för Bergnäsets förskolor. Hon besöker dem med jämna mellanrum och diskuterar tillsammans med förskollärarna hur undervisningen går till. Undervisning på förskolan har en friare form.
– Undervisning i förskolan är omdiskuterad. Ordet undervisning infördes i förskolans läroplan 2019. Då uppstod det många frågor om vad undervisning är och vad det kan innebära i praktiken då målen är öppna för tolkning, berättar Moa Frid.
Vad är undervisning i förskolan
Förskolepedagogerna diskuterar till exempel hur undervisning ibland kan vara planerad och ibland ske spontant i samband med att något barn undrar över något eller de håller på med en aktivitet. Det är viktigt att undervisningen är lekfull och inte bara sker inomhus. Den ska anpassas till det enskilda barnet för att alla barn ska få liknande förutsättningar när de börjar på grundskolan.
– Förskolan är något annat än skolan, då vi inte har lektionstillfällen och så vidare. Vi har också omsorg på förskolan och arbetar mycket i projekt och inte i ämnen som i skolan, berättar förskolläraren Lena Johansson på Bergstadens förskola.
Förskolebarn sitter inte i skolbänken och undervisningen kan ske både med huvudet och kroppen.
– Många behöver lära sig med kroppen genom att till exempel vara utomhus, säger förskolläraren Åsa Pettersson.
Barn lär sig likt underjordiska rotsystem
Förskolebarns lärande följer inte alltid en utstakad väg och sker genom alla sinnen. I förskolepedagogik kallas det för rhizomatiskt lärande. Ett rhizom är egentligen ett ord som kommer från hur växters rotsystem är organiserade. Rhizom hittar man bland annat hos vitsippor. Rotsystemet finns kvar även om växten tas bort och är en underjordisk livlina som kan växa åt olika håll. Så ibland dyker det upp en vitsippa där man minst anar det. Likadant är det med hur förskolebarn lär sig.
Förskollärarna på Bergnäsets förskolor upptäckte att de var intresserade av olika teorier för att förstå vad undervisning är på förskolan.
– Det här tänkandet har fått stort genomslag i förskolan. Man går bort från ett linjärt tänkande kring hur barn lär sig, och tar även med att de inte bara lär sig av andra människor utan genom att använda olika typer av material och tekniker.
Det är inte bara samtal mellan människor som leder till lärande, utan också kontakten med olika material och tekniker har betydelse.
