Digital teknik i förskolan: “Vi sätter inte skärmar utan syften i händerna på barnen”

På förskolan i Luleå kommun är digitala verktyg ett bland många läromedel, och om skärmar används av barnen är det för att bygga lärande och kunskap. Barnen får möjlighet att konstruera, forma och skapa genom att använda olika material och tekniker såväl digitala som andra.

– Vi sätter inte skärmar i händerna på barnen utan syften och böcker läser vi i samma omfattning som vi alltid har gjort i förskolan, säger Annica Backman, verksamhetschef för förskolan.

I förskolan använder man digital teknik när man till exempel projicerar bilder på väggar som barnen sedan kan måla på. Här målar barnen blommor på en äng.

De digitala verktygen står inte i motsatsförhållande till böcker eller annat analogt material i förskolan. Det talas i den allmänna debatten om ordet skärmtid, och regeringen har gett i uppdrag till Skolverket att tiden barn tillbringar med en skärm behöver försvinna på förskolan till förmån för böcker.

På förskolan i Luleå kommun används den digitala verktygen så att barnen ska kunna få möjlighet att utveckla en digital kompetens genom att få en förståelse för digitalisering de möter i vardagen. De ges möjlighet att grundlägga ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik och det handlar inte om att barnen sätts vid skärmar för passiv konsumtion.

Barnen är producenter och medvetna konsumenter

Förskolans uppdrag är att ge barnen digital kompetens samt att använda digitala verktyg i det pedagogiska arbetet. Den tid som barnen tillbringar med skärmar är de producenter och medvetna konsumenter. De får till exempel lära sig enklare programmering, styra robotar och filma. Barnen får också utforska källkritik och källtillit.

Förskollärare och barnskötare använder digitala verktyg för att förstärka det pedagogiska arbetet. De digitala och analoga verktygen kompletterar varandra och barnen arbetar med många olika material och uttryckssätt samtidigt. Till exempel får barnen möjlighet att möta minoritetsspråk och modersmål i undervisningen med digitala böcker.

Barn programmerar en robot att visa färger.

Här blandar några barn färg i vatten och programmerar en robot, Sphero Bolt, i vattnet och blandar färgerna.

– Digital teknik används tillsammans med böcker samtidigt som barnen upplever saker med sina sinnen och kropp. Det kan vara att filma och foto medan man är ute i naturen. Det kan också vara att använda digitala förstoringsglas eller projicera bilderna så att barnen kan se detaljer för att sedan arbeta vidare med andra uttrycksätt så som måla, teckna, lera etc, säger Åsa Larsson IT utvecklare för förskolan.

Barn behöver förstå samhället de är en del av

Vi lever i ett digitaliserat samhälle. Därför behöver förskolan ge barnen möjlighet till digital kompetens för att kunna vara demokratiska medborgare och att ha möjlighet till ett livslångt lärande.

– Barnen har rätt att vara en del av samhället, idag och i framtiden. De behöver grundlägga ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt till digital teknik, för att de på sikt ska kunna se möjligheter och förstå risker samt att kunna värdera information, säger Maria Stark utvecklingsledare för förskolan

Förskolans uppdrag är också att arbeta kompensatoriskt och likvärdigt genom att ge alla barn goda förutsättningar för att lyckas i livet oavsett deras bakgrund.

Barn förstorar växter genom ett digitalt mikroskop

Några barn utforskar naturmaterial på ljusbord och med ett digitalt mikroskop kopplat till en iPad.

– Det är förstås viktigt att användning och undervisning utgår från känd aktuell kunskap i flera olika fält där även hjärnforskningen är bidragande, där är pedagogernas kompetens och kunnande avgörande, säger Annica Backman

Förskolan i Luleå kommun har också system uppbyggda för att stödja förskollärare och barnskötare i att använda digital teknik, som också gör att personalen får en högre digital kompetens.

– Den digitala tekniken i förskolan underlättar arbetet för personalen inte minst när det gäller läroplanens krav på dokumentation av kvalitetsarbetet, säger Annica Backman.

DELA VIA SOCIALA MEDIER

Text: Camilla Hermansson

Bild: Camilla Hermansson/ Åsa Larsson

Logotyp