Ekologisk kompensation på Hertsölandet när Talga etablerar sig

Kompenserar förlorade naturmiljöer med minst 115 %

Målet med Talgas kompensationsåtgärder är att, i så stor utsträckning som möjligt, kompensera de naturmiljöer som går förlorade med åtgärder i liknande naturmiljöer i närområdet. Både påverkan och ekologisk kompensation beräknas med hjälp av det branschöverskridande verktyget CLIMB (Changing Land use Impact on Biodiversity). Talga har i miljötillståndet för anodfabriken i Luleå åtagit sig att kompensera med minst 15 % nettopositivt till den biologiska mångfalden i området. Det innebär att de först kompenserar för verksamhetens totala påverkan på naturmiljön och därefter lägger till ytterligare minst 15 %.

– Vi på kommunen ser väldigt positivt på Talgas initiativ. När vi fick frågan från dem om vi hade förslag på en lämplig plats för kompensationsåtgärder såg vi möjligheten att utveckla den här skogen till något fint. Det är ett trivialt område som vi nu med deras hjälp kan höja och göra till ett värdefullt tillskott till vårt naturreservat, säger Luleås kommunekolog Örjan Spansk.

Med hjälp av konsulter från företaget Ecogain kommer Talga i dialog med Luleå kommun och Länsstyrelsen i Norrbotten att ta fram en plan för hur deras ekologiska kompensation ska se ut. Målet är att det ska utvecklas ytterligare naturvärden i området som kommunen planerar att införliva i naturreservatet Ormberget – Hertsölandet. Förhoppningen är att arter ska vandra in i området när kompensationsområdet börjar uppfylla de olika arternas krav på sina livsmiljöer.

– Naturreservatet Ormberget-Hertsölandet är mångfacetterat sett till innehåll av naturtyper och naturvärden. En av de viktigaste kvaliteterna som har betydelse för artrikedomen är det stora inslag av lövskogar av olika sort som finns spridda i området. Men av detta kan man aldrig få för mycket i ett sådant här skyddat område. I skogslandskapet i stort är det en stor bristvara idag som ger konsekvenser på de många arter som är beroende av lövträd av olika arter och åldrar, levande och döda. Med det här tillskottet till reservatet stärker vi förutsättningarna att på lång sikt bibehålla och utveckla lövvärdena i området, förklarar Örjan Spansk.

Röjning av sly och utplacering av död ved ska locka nya arter

Området man valt för kompensationsåtgärderna ligger på kommunens mark som idag består av till stora delar ganska ung och enahanda lövskog som uppkommit efter en avverkning för femton år sedan. Med det ”utgångsmaterialet” finns goda förutsättningar att utveckla naturvärden som är förknippade med lövträd, vilka kommer att stiga allt eftersom skogen växer till. Processen skyndas på med riktad skötsel som till en början handlar om att röja sly för att skapa variation och ge utrymme för de värdefullaste träden att frodas.

Andra exempel på åtgärder de planerar är att placera ut död ved och att utvidga och skydda kantzoner vid myrar och längs vattendrag. Längre fram i tid, om cirka 20 – 25 och om 40 – 50 år måste man gallra skogen för att fortsätta utveckla förutsättningarna för ökad artrikedom.

Många av arterna man önskar ska vandra in i området är beroende av grova träd, ett skyddande krontak och döda träd och hjälper man inte till tar det årtionden för till exempel arter som talltita och järpe att etablera sig i kompensationsområdet.

Genom att placera ut död ved så förväntas det redan inom fem år dra till sig insekter som i sin tur blir mat åt och drar till sig hackspettar och andra fågelarter. När man röjer sly skapas det bättre förutsättningar för en vegetation med mer örter vilket gynnar bland annat fladdermöss, rosenfinken och insekter som till exempel stekelbocken som lever på död ved.