Alla barn har nytta av att använda tecken
För ett år sedan sökte specialpedagogerna Lena Marklund, Mona Ulander och Lena Johansson tillsammans med metodutvecklare Ingunn Akselvoll och språkstödjare Lena Carlsson projektmedel från Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Syftet med projektet var bland annat att tydliggöra skillnaden mellan teckenspråk och TAKK, och utveckla verktyg till rektorer och pedagoger i kommunens förskolor. Det är viktigt för att kunna ge stöd till de barn som är i behov av teckenspråk eller TAKK. I projektet har fyra förskolor deltagit.
Barn med behov av svenskt teckenspråk har rätt att få sin språkutveckling främjad i förskolan både om de själva är döva eller har en hörselnedsättning, eller om föräldrarna har det.
– Att de ska få stöd i svenskt teckenspråk i förskolan står i Språklagen men också i läroplanen, säger Lena Marklund.
Det svenska teckenspråket betraktas som ett eget visuellt språk — som uppfattas med synen och uttrycks med händerna, kroppen och ansiktet — medan TAKK är ett verktyg där man använder tecken för att komplettera det talade språket. Inom projektet togs det fram en väska med material för svenskt teckenspråk och en väska för TAKK, som fyra förskolor har fått använda i ett pilotprojekt. I väskan för TAKK finns det bland annat djur-memory med plastdjur, sånghäften och barnböcker. På Ersnäs och Munkebergs förskola arbetade de med teckenspråk, Älvens förskola i Råneå och Persö förskola arbetade med TAKK.
– Även om det finns barn på de förskolorna som är i behov av teckenspråk eller TAKK för att utveckla sitt språk, är målet att pedagogerna använder TAKK med alla barn, tillsammans i grupp. Alla barn har nytta av att använda tecken, språkinlärningen blir mer effektiv när omgivningen både talar och tecknar, berättar specialpedagog Lena Marklund.
