Mjölkuddsberget, dikt av Thomas Öberg
Kan du fatta, att Mjölkuddsbergets allra högst topp
för fyratusenfemhundra år sen plötseligt steg opp
ur havet som en grynna där vikaresälar solade
medan rödbenor och silvertärnor tjattrade och gnolade.
För inlandsisen hade helt smält bort av solen.
Och vädret var nu inte längre kallt som mitt på polen.
Men landet det var nedtryckt utav isens tunga vikt.
Nu börja jorden resa sig, men inte särskilt kvickt.
Och grynnan blev en större ö, när Jesus sov i stall
och sen blev ön ett berg på land, långt bort från havets svall.
Men havet hade lämnat spår på bergets norra kant,
ett fält av klappersten som vågor spolat fram.
Och berget kläddes snart av skog, av tall och gran och björk
och al och asp som skuggade och gjorde marken sval och mörk.
Så blåbärsris och lingonris och mjölon trivdes gott
och berget målades i blomsterprakt i gult och rött och blått.
Och bofinkar och rödhakar höll fager vårkonsert
och rödstjärten höll serenad och vippade på stjärt.
Och ekorren och skogens vita harar trivdes gott.
Och älg och rävar till och med om jag har rätt förstått.
Och stadens männskor fann att berget var perfekt
att springa på och skidra på, ett berg för ordnat jäkt.
Men andra rastade sin hund, eller plocka svamp och bär.
Och några hittade en ostörd plats där dom i fred kunde va kär.
Och en gång fanns här faktiskt hus med tomter och perenner.
Det odlades och skördades och festades med vänner.
Nu syns där bara grunderna av hus som nu är väck
och ännu blommande syrener och spireor från en häck.
Sen sprängdes fort och gångar i bergets inre djup
för vi var rädd för tyskarna, men sen tog kriget slut.
Så fortet var i onödan, men berget det står kvar.
0ch nu är det ett reservat för männskor alla dar.
Så mitt emellan vägar, hus och industrilokaler
har vi en skog där vi kan höra lövsångarns koraler.
Där kan vi njuta skvattramdoft och naturens festivaler.
Där kan vi komma längre bort från sorger och skandaler.
Så leve Mjölkuddsberget, en oas i stadens mitt
som nu ett riktigt reservat, med pompa och ståt har blitt!
Så leve Mjölkuddsbergets naturreservat!
Thomas Öberg 4 juni 2026
