Kampanj mot våld i Luleå: "Vi måste alliera oss med den utsatta"

I slutet av november genomfördes "En vecka fri från våld" i delar av Norrbotten. I Luleå bjöd Centrum mot våld Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. och Una Norrbotten Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. in till en heldag på Kulturcentrum Ebeneser, med fokus på ungas relationer och våld.

– Som representanter för vuxenvärlden har vi ett gemensamt ansvar att göra det vi kan i situationer där vi möter barn och unga, säger Christina "Kigge" Fast, kurator på FREDA-mottagningen Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.. Mottagningen erbjuder stödsamtal eller gruppverksamhet för personer som är eller har varit våldsutsatt i nära relation.

"En vecka fri från våld" är ett initiativ skapat av Unizon och MÄN. Initiativet genomförs på många olika platser i Sverige och i Luleå arrangerades flera evenemang av Luleå kommun, Länsstyrelsen och Tjejjouren Luleå.

Till och med 13/12 finns föreläsningarna att se i efterhand. Se filmerna genom att klicka HÄR Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.!

Malin Edin, projektledare, berättar om Una Norrbottens verksamhet, som innebär att stötta yrkesverksamma i arbetet mot hedersrelaterat förtryck och våld.

Ungefär tio procent av alla barn i Sverige har någon gång upplevt våld i hemmet, berättar Christina ”Kigge” Fast, som föreläste under dagen. Det innebär ungefär 1580 barn i Luleå kommun. Hon berättar om våldet mot barn och unga:

– Det kan handla om våld i hemmet, som när en förälder utsätter en annan, men också våld i ungas parrelationer. När det gäller våld i ungas parrelationer finns ganska låg kunskap men det är samtidigt otroligt många unga som drabbas och blir utsatta. Det måste finnas mer kunskap kring vad och hur man ska göra för att hantera det.

Kigge menar att våldet kan få långvariga konsekvenser för den utsatte – ökad risk för psykisk ohälsa, påverkad arbetsförmåga och bristande förtroende för sig själv är några exempel.

Vad kan man göra om man misstänker att någon ung utsätts för våld?

– Du kan vara närvarande, ställa frågor och berätta att du finns där, oavsett vad. Vissa saker kan kännas tuffa att berätta om, men jag vill att barnet ska veta att jag finns här, säger Kigge.

Dagen riktade sig främst till skolpersonal och yrkesverksamma som arbetar för att minska våldet mot barn och unga. Kigge fortsätter berätta om de professionellas uppgift:

– Alla yrkesverksamma som arbetar med barn har en anmälningsskyldighet. Det kan vara svårt att veta hur man ska förhålla sig till det, men då ska man alltid ha den ungas säkerhet i fokus. Det är viktigt att man berättar att den utsatte inte gjort något fel. Att berätta om barnkonventionen och barnets rättigheter tycker jag är jätteviktigt, speciellt när anmälningsskyldigheten faktiskt finns. Och efter man gjort en orosanmälan så måste man fortsätta finnas där för personen och visa att man menar allvar. Vi måste alliera oss med den unga personen, menar hon. 

Föreläsaren Christina "Kigge" Fasth står framför ett röd sammetsdraperi.

"Vi vuxna måste ta ansvar" säger Christina "Kigge" Fast, FREDA-mottagningen.

Hedersrelaterat våld och förtryck nu i läroplanen

Anette Franzén, Ankartornet, arbetar för att synliggöra hedersnormer i undervisningen och var en av föreläsarna på plats. Anette har tidigare arbetat som lärare i engelska och svenska som andraspråk, både på gymnasieskola och komvux. Sedan 2009 har hon arbetat för att synliggöra hedersnormer i undervisningen.

För de som inte tidigare arbetat med eller hört begreppet hedersrelaterat förtryck och våld – vad är det?

–­ När man pratar om heder i en hederskontext är det en annan typ av heder än det som vi i den svenska kontexten kanske tänker på. Vi kanske kopplar ordet till den egna individen och vad individen gör för handlingar. Men i en hederskontext ser man hedern som en mycket värdefull ägodel till familjen, släkten eller gruppen. En familjs heder är kopplad till flickors och kvinnors kroppar och sexualitet, oskulds- och kyskhetsnormen är central. En familjs heder är helt beroende av vad flickor och kvinnor gör, eller påstås göra, och hedern bevaras genom kontroll, begränsningar och andra typer av förtryck och våld.

Anette fortsätter:

– En förklaring jag fått av mina elever är att om hedern är intakt i familjen så har man ett rent ansikte. Förlorar man hedern så är man istället smutsig. Vissa förklarar det som ett socialt självmord. Och då kan det också finnas förväntningar på att hedern måste återupprättas genom olika våldshandlingar som blir sanktionerade av kollektivet.

Föreläsaren Anette Franzén pratar på scen.

"Många utsatta tror inte att någon kan förstå det dom varit med om och jag tror att den nya läroplanen kan hjälpa till med den förståelsen" säger Anette Franzén.

Franzén berättar om de förändringar som gjorts i läroplanen:

– Läroplanerna har reviderats från och med detta läsår. De inledande kapitlen, som handlar om skolans värdegrund, har skrivits om. Det som tidigare hette sex och samlevnad heter nu sexualitet, samtycke och relationer. Det kunskapsområdet ska nu innehålla kunskap om hedersrelaterat våld och förtryck, och att man nu kritiskt ska granska dessa mekanismer.

I läroplanerna framgår nu även att rektorer i grundskolan och gymnasiet ansvarar för att detta nya kunskapsområde tas upp återkommande i utbildningen. Det gäller sexualitet, samtycke och relationer men också andra ämnen.

– Hedersrelaterat förtryck och våld som begrepp har aldrig tidigare nämnts i skolans styrdokument.

FAKTA

DELA VIA SOCIALA MEDIER

Text & foto: Josefin Högström

Logotyp