Kommundirektören om Luleås kriskapacitet: "Vi måste vara redo"

I en tid präglad av kriser och katastrofer uppmanar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) genom kampanjen "Sätt igång!" alla i Sverige till att stärka sin hemberedskap. Anna Lindh Wikblad, kommundirektör i Luleå, berättar om kommunens roll, luleåbornas ansvar och hennes eget intresse för kris- och hemberedskap.

Beredskapsveckan är en temavecka och kommunikationsinsats som arrangeras vecka 39 varje år. Veckan leds av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och genomförs av många aktörer samtidigt i syfte att stärka motståndskraften hos invånarna. Temat för 2024 års vecka är ”Sätt igång!” – en uppmaning till att stärka sin hemberedskap innan en kris eller ett krig hotar.

Den 24 september kan du delta på kostnadsfria dags-och kvällsaktiviteter på temat kris- och hemberedskap. Läs mer om evenemanget på Kulturcentrum Ebeneser här. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Anna Lindh Wikblad har ett stort intresse för krisberedskap, både privat och på jobbet som Luleås kommundirektör.

De senaste åren har krig, kriser och konflikter tagit stor plats på ledarsidorna. Pandemi, krig och miljökatastrofer i form av skogsbränder, översvämningar och jordskred. MSB uppmuntrar nu alla till att stärka sin hemberedskap innan en potentiell kris eller ett krig sker, genom sin informationskampanj "Sätt igång!". Anna Lindh Wikblad, kommundirektör på Luleå kommun, är den tjänsteperson som är ytterst ansvarig för den kommunala verksamheten och hur den fungerar under en kris:

– Kommunens uppdrag är att alltid finnas här för våra kommunmedborgare. Så den primära uppgiften är att se till det samhällsuppdrag vi har. Vi ska se till att det finns omsorg för barnen vars föräldrar gått ut i krig eller som behövs på sina jobb för att klara ut en kris. Vi snöröjer vägar så att det går att komma sig fram och tillbaka till jobb och annat. Oavsett vilka störningar som uppstår så ska vi kunna genomföra vårt kommunala uppdrag.

Kommunen ser alltså till att vardagen rullar på, trots krig eller kris. Men som privatperson har man också ett ansvar att ta hand om sig själv. Där kommer hemberedskapen in i bilden:

– Det är varje enskild individ, varje kommun, organisation och myndighet som behöver göra sitt. Ju fler som bidrar, desto bättre klarar vi oss som samhälle. Och vi har ett samhälle som i vilken jämförelse som helst är värd ansträngningen att hålla igång - och försvara om det behövs, säger Anna Lindh Wikblad.

Varför är det viktigt att varje person sätter i gång med sin krisberedskap?

– Tänk istället om de inte skulle göra det. Om vi säger att vi har 80 000 Luleåbor som alla i en krissituation behöver hjälp av någon annan, då kan jag säga att samhällets resurser inte kommer att räcka länge. Då kommer vi få det jättesvårt. Att de som kan hjälper sig själv och kanske också de som finns nära är jätteviktigt. Vi som kommun måste alltid hjälpa de som kanske inte kan hjälpa sig själva i första hand, så som våra äldre inom hemtjänst och på särskilt boende. Sen har det visat sig i krig och kriser, att ju mer normalt livet kan snurra på desto lättare är det att hålla hoppet uppe om att en hemsk situation kan vända till det bättre, säger kommundirektören.

Så ska Luleå klara en kris

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) rekommenderar att man som privatperson ska göra en plan för hur du kan ordna med vatten, mat, kommunikation och värme i bostaden under sju dagar. De erbjuder dessutom en digital övning där du ska träna på att hantera ett långvarigt strömavbrott som påverkar hela samhället och din bostadsort. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. Anna Lindh Wikblad, som haft ett intresse för kris- och hemberedskap länge, berättar om sin strategi kring mat och vatten:

– Jag har sett till att ha rätt grejer hemma för att klara mig en tid och följer de råd som finns. Vatten är jätteviktigt i en krissituation, så det ska jag alltid ha en reservoar av. Jag brukar också tänka att det som jag äter vanligtvis ska jag ha bara lite mer av. Mat jag gillar. När jag först började se över mitt krisförråd så köpte jag konserver av ravioli som jag inte ens tycker om, så det fick jag tvinga mig själv och familjen att äta just innan datumet skulle gå ut. Men jag har lärt mig med tiden.

Vad har kommunen för kapacitet att hantera kriser idag?

– Vi har kapacitet att hantera störningar, den blir bättre och bättre men den är inte tillräcklig ännu. Både Luleå kommun och alla Sveriges kommuner har mycket jobb framför sig för att bygga förmåga och uthållighet över tid. Men det är ett arbete vi prioriterar. 

Är vi trygga i Luleå? Går det att svara ett glasklart ”ja” på den fronten?

– Nej, jag kan inte säga att det aldrig kommer hända någonting. Vi måste tänka att det kan faktiskt kan hända någonting och att vi måste vara redo. Däremot finns det ingen anledning att gå runt och vara rädd hela tiden. Men det finns anledning att se till att vara förberedd. Det som däremot är helt säkert är att kommunen kommer att finnas kvar och agera för luleåbornas bästa, oavsett vad. Vi tar de här frågorna på stort allvar och vi kommer att jobba för att bli bättre och bättre på att klara krångligare och krångligare saker över längre och längre tid. Och det kommer vi att göra.

MSB:s checklista för hemberedskap

Myndigheten för samhällskydd och beredskap (MSB) har tagit fram en checklista, fylld av saker som är bra att ha hemma vid en kris i samhället. Kan du checka av alla?

  • Radio som går på batterier eller med vev/solceller.
  • Ficklampa och pannlampa med extra batterier.
  • Flaskor och dunkar med rent vatten.
  • Mat som inte behöver kyl eller frys. Mat som kan ätas direkt eller tillagas utan vatten.
  • Stormkök och bränsle. Använd helst utomhus.
  • Sovsäckar, filtar och varma kläder.
  • Tändstickor, stearinljus, värmeljus.
  • Fotogenlampa och bränsle, till exempel lampolja eller fotogen. Tänk på att ha bra ventilation.
  • Alternativ värmekälla som drivs av fotogen, gasol, diesel eller ved.
  • Husapotek, till exempel första hjälpen-kit, sårvård, eventuella viktiga mediciner.
  • Hygienartiklar, till exempel våtservetter, handsprit, blöjor och mensskydd.
  • Extra batterier, laddade powerbanks.
  • Kontanter, om betalkort slutar fungera.
  • Lista på papper med telefonnummer till familj, anhöriga, grannar, sjukhus, kommun, räddningstjänst, elleverantör.

Läs mer på msb.se/hemberedskap Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

DELA VIA SOCIALA MEDIER

Text: Josefin Högström

Bild: Ida Lundh

Logotyp