Konferensen inleddes av Jan-Olof Jacke, ordförande Folk och Försvar, och Maud Holma von Heijne, generalsekreterare Folk och Försvar. Sedan följde en rad olika punkter om säkerhetsläget och Sveriges försvar. Några som medverkade var statsminister Ulf Kristersson (M), som talade om Sveriges framtid som allierad, Magdalena Andersson (S), om Sverige i en ny världsordning, Gunnar Strömmer (M), om det förändrade säkerhetsläget, samt Micael Bydén, överbefälhavare, om försvarsmaktens roll i Nato.
Under konferensen talade också Anna Lindh Wikblad, Luleå kommuns kommundirektör.
– Luleå är ett viktigt nav i hela den samhällsomställning som pågår i spåren av industrins gröna omställning, bland annat för logistik med regional flygplats, coreklassad hamn (av EU särskilt utsedda kärnhamnar av särskilt stor vikt i Europa, reds. anm.) och järnväg längst både kusten och via malmbanan. Samma saker, tillsammans med befintlig militär närvaro och vårt geografiska läge, gör att Luleå också är en viktig plats för Sveriges totalförsvar. För Luleå kommun är samhällsomställningen och det civila försvaret två sidor av samma mynt – vi behöver på oerhört kort tid ställa om till ett samhälle som är än mer hållbart och resilient än i dag.
Resiliens för ett samhälle innebär att kunna stå emot störning så länge som möjligt, att kunna anpassa sig efter störning om den ändå händer och slutligen att ha förmågan att bygga upp samhället igen efter en kollaps, förklarade hon.
– Säkerhetsskydd är en prioriterad fråga för Luleå kommun och fokus här och nu ligger på vår hamn. Luleå hamn ska byggas ut och farleder muddras för att på rekordkort tid fyrdubbla kapaciteten i godsvolymer och möjliggöra för de allra största fartygen att ta sig till och från hamnen. Hamnens säkerhet och funktionalitet blir än mer en nationell nödvändighet. Vi trycktestar skärpningar inom lagstiftningen och vi trycktestar samarbetsförmågan hos alla berörda myndigheter. I nära dialog, med ödmjukhet och nyfikenhet letar vi gemensamma lösningar bortom traditionella stuprör. För detta är jag tacksam. Ska vi lyckas bygga ett robust och innovativt civilt försvar, så kommer det att kräva en samverkan mellan olika aktörer på elitnivå.
Hon menade att norra Sverige är bra på samverkan.
– Luleå kommun och F21 har sedan länge en samverkan som bland annat resulterat i helt nya arbetssätt för att möjliggöra samexistens av försvarets riksintresse och omställningen av industrin. Vi är också på väg att tillsammans med militärregion nord starta ett projekt om att utreda och etablera understödsområden i kommunen, då vi ser att Luleå som logistiknav kan komma att bli en viktig del i Sveriges värdlandsstödsförmåga, säger hon och förklarar att understödsområden blir områden som ska kunna fungera som "laddstation" för egna trupper, där det exempelvis ska gå proviantera, fylla på med bränsle, återhämta sig.
Den norrbottniska modellen nämndes.
– I planeringen av det civila försvaret på nationell nivå behöver vi mer av den norrbottniska modellen – tidig samverkan i parallella processer. Det kommunala perspektivet är fortfarande för osynligt i de statliga förberedelserna. Det civila försvaret kommer inte att kunna planeras åt kommuner, utan tillsammans med kommuner, därför att en väsentlig del av arbetet kommer att utföras av kommuner. Vårt jobb i krig kommer att vara att hantera de situationer som uppstår lokalt, vilka de än är, och att ta varje tillfälle att reparera och återuppbygga.
