Kraftsamling mot klotter

  • offentlig miljö
  • värdskap
  • trygghet

Luleå kommun ökar nu insatserna mot klotter. Bland annat har ytterligare 400 000 kronor avsatts i årets budget för detta. Fredrik Hansson (S), kommunalråd, hoppas även att samarbetet med polisen och lokala fastighetsbolag ska ge resultat.

– Luleåbornas upplevda trygghet och trivsel hänger till viss del samman med vår förmåga att motverka och bekämpa skadegörelse av olika slag, säger han.

Luleå kommun har sammanlagt kostnader på cirka 1,2 miljoner kronor årligen för att hantera klotter. I årets budget har ytterligare 400 000 kronor avsatts för detta ändamål.

Kommunen sanerar klotter på gångtunnlar, bullerplank, parkutrustning, parkeringsautomater samt objekt som tillhör gatans ansvarsområde, exempelvis skyltar, stolpar och parkeringsautomater. Även vissa fastigheter.

Luleå kommun gör en kraftsamling mot klottret tillsammans med olika fastighetsbolag och polisen.

En enig skara på dagens presskonferens; vi måste bekämpa klottret tillsammans.

Fr v: Mariana Johansson, Akademiska Hus. Mattias Uvemo, Lulebo. Anna Forsman, Fastighetsägarna. Anja Johansson (S) stadsbyggnadsnämndens ordförande. Robert Pedersen, polisen. Peder Fjällblad, Rikshem. Fredrik Hansson (S) kommunalråd. Andreas Wallstén, Wallstenhus och Fredrika Coelho, Heimstaden.

Anna Forsman, Fastighetsägarna, jobbar för ett tryggt och fint Luleå genom att stötta medlemmarna i kampen mot klotter.

Till höger: Robert Pedersen uppmanar fastighetsägarna att alltid polisanmäla klotter.

Enig skara på presskonferens

Förutom höga saneringskostnader medför klottret en förfulad miljö som lockar till ytterligare skadegörelse, vilket kräver snabba åtgärder för att förhindra.

– Sanering av kommunala fastigheter och anläggningar ska ske inom 48 timmar, säger Fredrik Hansson, som är initiativtagare till kraftsamlingen.

– Klotter och annan skadegörelse kan skapa otrygghet. Det vill vi förhindra, säger han.

På dagens presskonferens deltog representanter från Lulebo, Akademiska Hus, Heimstaden, Rikshem och Wallsténhus. Det framgick att även dessa fastighetsbolagen har rutiner för hantering av klotter, och de ser positiv på satsningen.

– Vi vill alla ha en fin miljö, och klottret ska avlägsnas så fort som möjligt, säger Mariana Johanssson på Akademiska Hus.

Från polisens sida uppmanar man alltid fastighetsägare att anmäla klotter.

– Polisen kan inte ensam få bukt med skadegörelse som exempelvis klotter. Vi måste alla hjälpas åt, säger Robert Pedersen.


Rutiner för effektiv klotterbekämpning

Kid Larsson, teknisk samordnare, arbetar bland annat med klottersamordning inom Luleå kommun. Han kan följa hela händelseförloppet, från anmälan om klotter till att saneringen är utförd, tack vare ett speciellt dataprogram.

– Anmälan om klotter kan komma från en medborgare via e-tjänsten Felanmälan, eller från någon anställd på kommunen, säger Kid Larsson och fortsätter:
– Via dataprogrammet går uppdraget sedan automatiskt till saneringsfirman Nomor, som på plats dokumenterar med foto. Dessa foton läggs upp i dataprogrammet, och när saneringen är utförd, läggs även slutbilden upp där.


Kid Larsson jobbar bland annat som klottersamordnare på Luleå kommun.

– Vi har bra och effektiva rutiner för att bekämpa klottret, säger han.

Barbro Olsson, teknisk handläggare, jobbar bland annat med det dataprogram som hanterar klottret.

– Här finns före- och efterbilder, information och statistik. Härifrån görs även polisanmälan, säger hon.

Före- och efterbilder från en gångtunnel, som dokumenterats i samband med sanering.

Polisanmälan viktig

En polisanmälan görs också via dataprogrammet, och dessutom får polisen de foton som tagits på klottret.

– Fotona är bevismaterial och kan bidra till att någon kan dömas för klotter bakåt i tiden. De som klottrar använder nämligen ofta en så kallad tagg, en signatur, som är personlig, säger Kid Larsson.

Stora kostnader för samhälllet

Luleå kommun spenderar sammanlagt cirka 1,2 miljoner kronor per år för att hantera klotter. Dessutom lockar klotter till annan skadegörelse, som medför ytterligare kostnader.

– Det är pengar som vi hade kunnat använda till mycket annat, menar Kid Larsson.


Så går saneringen till

Rasmus Lindgren jobbar på Nomor, det företag som Luleå kommun anlitar för klottersanering. 

– Vi använder inga miljöfarliga rengöringsmedel. Sanering görs hela året och under kalla vinterdagar är det inte alltid så lättsamt, säger han.

Saneringsutrustning på släpvagnen som Rasmus Lindgren har med till de olika uppdragen. Bland annat en kompressor och en varmvattenberedare föra att kunna bespruta ytor med hett vatten under högtryck.

Första steget i saneringsarbetet är att bestryka de klottrade ytorna med ett rengöringsmedel som får verka ett tag. Här har Rasmus Lindgren redan fått bort en stor del av klottret, men lite återstår ännu.

Efter att medlet gjort verkan är det dags för högtrycksspolning med hett vatten. Rasmus Lindgren bär hörselkåpa, eftersom det låter illa.

Saneringen avslutas med ett lager av klotterskydd. Ett medel som gör att ytan är lättare att rengöra om nytt klotter dyker upp på samma ställe. 

DELA VIA SOCIALA MEDIER

Text och bild: Karin Kemi

Logotyp

Vårt Luleå – Nyheter, fördjupning och berättelser från Luleå kommunkoncern. Kommunens ca 7 000 medarbetare jobbar dagligen med att bygga ett hållbart samhälle, ge service genom hela livet och skapa attraktion för att medborgare, besökare och inflyttare ska trivas. Vårt Luleå redovisar vad som händer i kommunen, våra verksamheter och bolag. Vårt Luleå finns både som tidning, taltidning, nyhetssajt och playkanal.

Det är fritt att länka till artiklar och filmer. Andra massmedia får kopiera artiklar så länge som man anger källan vartlulea.se, Luleå kommun.

Linda Sundström

Du hittar vårtlulea.se även på sociala medier.

© 2018 Luleå Kommun