Kunskap om unga ska ge bättre beslut

För att få en större kunskap om hur unga har det och hur de mår har Luleå kommun gjort en undersökning bland ungdomar i årskurs 8 och år 2 på gymnasiet. Överlag är de flesta nöjda inom områden som hälsa, trygghet, skola och fritid. Åtta av tio tycker att livet som helhet är bra. Men tjejerna ger sämre betyg än killarna.

LUPP, som undersökningen heter, står för Lokal uppföljning av ungdomspolitiken och genomförs var fjärde år. Syftet är att stärka ungas demokratiska rättigheter och att kommunen ska få en ökad kunskap inför beslut och utveckling av verksamheter som rör unga.

Ungdomar från 13 högstadieskolor och 17 gymnasieprogram har deltagit i LUPP-undersökningen.

LUPP-undersökningen genomfördes hösten 2021 och svarsfrekvensen var hög. Hela 85 procent av eleverna i årskurs 8 och 64 procent i gymnasiet svarade på frågorna.

– Vi är mycket nöjda med att vi fick in så många svar. Det ger ett bra underlag som kommunens verksamheter och politiker nu får ta del av. Det är viktigt att vi tar svaren på allvar. Många ungdomar har lagt ner tid på undersökningen, och vi ska lyssna och ta hand om resultatet på bästa sätt, säger Andreas Jönsson på kommunstaben som är en av dem som ansvarat för undersökningen.

Vad tycker ungdomarna i Luleå?

En genomsnittlig bild av vad ungdomarna i årskurs 8 tycker:

  • 8 av 10 tycker livet som helhet är bra
  • 7 av 10 tycker de har en bra hälsa
  • 8 av 10 känner sig trygga både i hem- och skolmiljö
  • 7 av 10 tycker stämningen i skolan är bra
  • 8 av 10 tycker det finns saker att göra på fritiden
  • 2 av 10 har haft sommarjobb
  • 2 av 10 tycker de har möjlighet att påverka politik och samhälle
  • 9 av 10 har en stark framtidstro

En genomsnittlig bild av vad ungdomarna i år 2 på gymnasiet tycker:

  • 8 av 10 tycker livet som helhet är bra
  • 6 av 10 tycker de har en bra hälsa
  • 9 av 10 känner sig trygga både i hem- och skolmiljö
  • 8 av 10 tycker stämningen i skolan är bra
  • 6 av 10 tycker det finns saker att göra på fritiden
  • 8 av 10 har haft sommarjobb
  • 2 av 10 tycker de har möjlighet att påverka politik och samhälle
  • 9 av 10 har en stark framtidstro

Det finns skillnader mellan tjejer och killar inom de flesta frågeområden, där tjejerna överlag ger sämre betyg.

Hälsa och trygghet

Även om undersökningen visar att de flesta unga tycker de har bra hälsa så finns det delområden som sticker ut. Av tjejerna i åttonde klass känner sig 77 procent stressade och 55 procent nedstämda minst en gång i veckan. För tjejerna på gymnasiet har siffrorna ökat till 86 respektive 64 procent.

Fyra av tio elever hoppar över lunch minst en gång i veckan. Skolmåltider är det som rankas sämst av skolans områden och också något som ungdomarna upplever att de inte kan påverka i så stor utsträckning som de skulle vilja.

När det gäller trygghet är ungefär 80 procent trygga både i hemmet, på väg till och från skolan och i skolan. Men det finns även ställen där känslan av trygghet inte är lika hög. Tre av tio åttondeklassare och två av tio gymnasieungdomar har blivit utsatta för hot, stöld eller våld.

Fritid, samhällsfrågor och framtid

Fler unga i årskurs 8 än år 2 på gymnasiet tycker det finns ganska eller mycket att göra på fritiden. I stort sett alla i undersökningen utför fritidsaktiviteter minst en gång i veckan. Men fyra av tio i båda årskurserna känner sig begränsade att utföra fritidsaktiviteter för att de inte kan ta sig dit.

Endast två av tio ungdomar tycker att de har möjligheter föra fram sina åsikter till styrande i kommunen. Tre av tio åttondeklassare och fyra av tio gymnasieungdomar vill vara med och påverka frågor som rör kommunen.

Framtidstron är stark i båda grupperna. Nio av tio ungdomar ser positivt på framtiden. Men två av tio tycker livet som helhet har blivit lite eller mycket sämre på grund av coronapandemin.

Återkoppling av resultaten

Totalt deltog 13 högstadieskolor och 17 gymnasieprogram i LUPP-undersökningen, både kommunala och fristående skolverksamheter. Alla skolor och program har fått en rapport med deras egna svar, för att kunna återkoppla till eleverna och utveckla sin verksamhet.

Det finns även en kommunövergripande rapport för årskurs 8 respektive gymnasiet som finns tillgänglig på kommunens webb Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster..

– Resultaten speglar inte bara skolans verksamhet. Svaren från framför allt högstadieeleverna går att koppla till de geografiska områden där skolorna ligger. Där ser vi att socioekonomiska faktorer påverkar, säger Barbro Müller på kommunstaben.

Under maj kommer kommunens politiker ha dialog med några av de ungdomar som deltog i undersökningen för att få lite mer information och tankar bakom deras svar.

FAKTA

DELA VIA SOCIALA MEDIER

Text: Susanne Lundblom

Foto: Shutterstock

Logotyp