Luleås framtida klimat

Förändringen av Luleås klimat är redan i rullning, men hur allvarliga effekterna ska bli är inte avgjort. Ska snödjupet minska till 15 centimeter eller kommer vi att ha kvar 25? Ska det finnas röding eller inte i våra sjöar och vattendrag? Hur klimatet ser ut i Luleå om 80 år, i slutet av seklet, beror på om världens utsläpp av växthusgaser fortsätter att öka eller om de minskar kraftigt. Här kan du läsa om de två scenarierna.

Mellan 1960 och 1990 var årsmedeltemperaturen i Luleå 0,8 grader. Om utsläppen fortsätter att öka ser Luleås medeltemperatur ut att öka till 7 grader vid seklets slut. Temperaturökningen fortsätter också efter seklets slut. Om utsläppen av växthusgaser minskar kraftigt beräknas årsmedeltemperaturen bli 4,5 grader. Även i scenariet där utsläppen har minskat drastiskt fortsätter uppvärmningen, men inte lika kraftfullt.

Om utsläppen av växthusgaser fortsätter att öka kommer årsnederbörden i Luleå att öka med 35 procent de kommande 80 åren. Om utsläppen minskar kraftigt stannar ökningen vid 19 procent.

En vinter som är i genomsnitt minus 3 eller minus 6 grader?

En normal gammeldags vinter i Luleå var dygnsmedeltemperaturen tolv minusgrader. Det är uppmätt mellan 1960- och 1990-talet. Om utsläppen fortsätter att öka beräknas Luleås medeltemperatur under vintern att stiga från minus 12 till cirka minus 3 grader om 80 år. Om världen gör kraftiga utsläppsminskningar beräknas vinterns medeltemperatur bli minus 6 grader. I båda scenarierna växlar temperaturen så att vissa vintrar blir mildare och vissa kallare än det beräknade genomsnittet.

Kommer vi att åka skidor i framtiden?

I Luleå ligger snön som djupast i februari och mars. Under vintrar mellan 1960 och 1990 var snödjupet i genomsnitt över 40 centimeter under den perioden. Om världens utsläpp fortsätter att öka kommer endast en tredjedel av snön att bli kvar i Luleå, med maximalt snödjup 15 centimeter i februari. Snötäcket ligger under bara några veckor under vintern.

Om världen genomför en kraftfull klimatpolitik med minskade utsläpp beräknas snödjupet ändå minska till cirka 25 centimeter i februari. Det kan jämföras med att det maximala snödjupet i Stockholm var 24 centimeter denna vinter. Även om utsläppen kapas minskar antal dagar med snötäcke med drygt två månader. Aktiviteter som skidåkning, skoter och att vandra på isvägen ser ut att delvis ersättas av andra fritidsintressen för framtidens luleåbor.

Hur mycket påverkas djur och växter?

Många av de djurarterna som finns i Norrbotten kommer att dö ut om det blir kraftiga klimatförändringar på grund av att utsläppen av växthusgaser fortsätter att öka. Nya arter kommer då och tar över. Vanlig räv ersätter fjällräv, fälthare tar över skogshare, ripor försvinner. Fisket i vattendrag och sjöar förändras när fisk som röding och harr försvinner helt, då de behöver leva i kallt vatten. Rennäringen får stora bekymmer när isar är svaga och snön inte ligger som den brukar. Skog och odling i inom kommunen både gynnas och hotas av uppvärmningen. Växter frodas med högre temperatur och mer nederbörd, samtidigt som nya skadliga arter av svampar och insekter söker sig in i Luleås nya, varmare klimat. Det innebär en avsevärd skillnad för djur och natur i Luleå och Norrbotten om utsläppen minskar kraftigt eller om de fortsätter att öka.

En sommar som är tre eller fem grader varmare?

Mellan 1960 och 1990 var dygnsmedeltemperaturen under en sommar i Luleå i genomsnitt 13,5 grader. Hur framtiden ska bli är inte avgjort. Om utsläppen av växthusgaser fortsätter öka kommer dygnsmedeltemperaturen att vara i snitt 18,5 grader i Luleå på sommaren vid seklet slut. Om utsläppen minskar kraftigt kommer sommarens temperatur att vara i snitt 16,5 grader.

Om utsläpp av växthusgaser fortsätter att öka kommer värmeböljor i Luleå att bli i snitt 12 dagar långa. Ett sätt att hantera den starka värmen är med fler ytor med växtlighet eller vatten, som ger svalka istället för att som till exempel asfalt absorbera värme.

Värmebölja som är fem eller tolv dagar långa?

När dygnsmedeltemperaturen är över 20 grader kallas det värmebölja. Under 1960–1990 höll sådana värmeböljor bara i sig i genomsnitt ett par dagar i Luleå. Om utsläppen fortsätter att öka blir värmeböljorna i snitt tolv dagar långa. Om världen istället minskar utsläppen kraftigt kommer Luleå att ha i snitt fem dagar långa värmeböljor vid seklets slut.

Nederbörd som ökar med väldigt mycket eller bara mycket?

Varm luft kan hålla mer vatten i atmosfären och det innebär mer av både regn och snö. Om utsläppen fortsätter att öka kommer årsnederbörden i Luleå att öka med cirka 35 procent jämfört med normalperioden. Om världens utsläpp minskar kraftigt stannar ökningen vid 19 procent. Ökad nederbörd får konsekvenser för hur vi i Luleå behöver bygga tak, för snöröjningen och vattenavrinning.

Luleå drabbas inte av havsnivåhöjningen

Världens hav stiger, men man beräknar att landhöjningen i Luleå kommer att ta ut havsnivåhöjningen tills seklets slut så att det stigande havet inte märks av i Luleå under perioden.

FAKTA

DELA VIA SOCIALA MEDIER

Text: Malin Svedjeholm

Foto: Luleå kommun, Ana Fernandez

Logotyp