Skogen i Luleå är viktig för många. Den ger plats för promenader, lek och friluftsliv. Den är också viktig för klimatet, renskötseln och som hem för många växter och djur. Kommunen har därför tagit fram en skogspolicy – ett dokument som säger hur skogen ska brukas och skötas för att de kvaliteterna ska kunna utvecklas på bästa sätt.
Skogen nära bostadsområden ska vara lätt att nå och trevlig att vistas i. Den nya policyn, som grundar sig i ett politiskt uppdrag, framhåller att kommunen ska undvika kalhyggen för att i stället använda hyggesfritt skogsbruk. Grundtanken är att man aldrig avverkar alla träd på en gång inom ett område, utan man plockar ut ett urval av träd och behåller hela tiden ett trädskikt. På så sätt bevaras skogskänslan för människor som besöker skogen samtidigt som det ger bättre förutsättningar att växterna och djuren, den biologiska mångfalden, bevaras.
Vissa delar av skogen är extra värdefulla och skyddas som naturreservat eller sparas frivilligt. Det är bland annat våtmarksområden, skärgårdsmiljöer och orörda skogslandskap. Skogen hjälper också till att ta upp koldioxid och skyddar på så sätt mot klimatförändringar.
Skogsskötseln utgår från en avvägning mellan socialt ansvar, ekologisk hållbarhet och ekonomisk nytta. Trä från skogen används bland annat till byggmaterial eller energi och ger på så sätt ekonomisk nytta, men för att uttaget ska vara hållbart måste det ske så att även möjligheterna för naturvård och rekreation också tillgodoses. Hyggesfria metoder är en del i ett sådant hållbart skogsbruk. Förutsättningarna varierar i kommunen och därför är skogen indelad i olika zoner för att kunna ta hand om den på bästa sätt.
Skogen används också som markreserv, ifall det behövs plats för nya bostäder eller verksamhetsområden i framtiden. Men innan man bygger undersöker man noga hur det påverkar naturen.
