Nu vill fler hänga på fritidsgården

Förr kunde det vara det 80 procent killar på fritidsgårdarna. Ett systematiskt jämställdhetsarbete gjorde att andelen tjejer som besökte fritidsgårdarna ökade till hälften. Nu trivs både killar och tjejer på fritidsgården.

Fritidsgården är ofta en plats där de flesta besökare är killar. Personalen på Ung i Luleå ville göra fritidsgården till en plats för alla unga, dit tjejerna också skulle känna sig välkomna.

Det ingår i kommunens uppdrag att arbeta för en jämställd fritid, att pengar och resurser ska fördelas jämnt mellan könen. När arbetet med jämställdhet började hösten 2015 gick en klar majoritet av Ung i Luleås resurser och pengar till killar. Det var också en klar majoritet killar som besökte Ung i Luleås olika mötesplatser och fritidsgårdar.

– Ibland kunde det vara 80 procent killar på fritidsgårdarna, säger Susanna Erkheikki som jobbar på Ung i Luleå.

Ung i Luleå marknadsför sin fritidsverksamhet på Instagram, här ett exempel på aktiviteter som har genomförts.

Träffar för tjejer

Personalen satte igång ett målinriktat jämställdhetsarbete där de aktivt tog reda på vad tjejer vill ha i fritidsverksamheten. Något som kom fram var ett behov hos tjejerna att träffas för sig själva. Därför anordnade kommunen så kallad tjejseparatistisk verksamhet, alltså träffar där bara tjejer bjöds in. Parallellt med det skedde ett arbete med jämställdhet i personalgruppen.

På tjejverksamheten bjöds den som identifierar sig som tjej in till olika aktiviteter: det kunde vara att titta på teater, att själva (utan killar närvarande) kolla in Mekverkstan i Råneå eller gå på en sportmatch. En del av aktiviteterna för tjejer har haft ett feministiskt tema, de flesta inte. Typen av aktiviteter har varit bred.

Målet var att tjejerna ska vilja komma till den ordinarie verksamheten på fritidsgårdarna. Det visade sig att tjejerna inte ville gå till en helt öppen verksamhet, utan hellre ville veta vilka aktiviteter som skulle äga rum. Personalen tittade också på vilka aktiviteter som förekom på gården, för att se om de var tjejkodade eller killkodade. (Med tjejkodat och killkodat menas att aktiviteter traditionellt riktar sig till antingen tjejer eller killar.)

kvinna vid ett bord

Aktiviteterna förändrades

– Det var mycket sport och turneringar på fritidsgårdarna, som inomhusfotboll till exempel. Det förekom ofta tävlingsinslag. Vi plockade bort sådant. Vi såg att killarna alltid kommer till gården, oavsett vilka aktiviteter vi har. Och när vi tog bort de killkodade* aktiviteterna kom även tjejerna, säger Anna Timfält på Ung i Luleå (bilden).

Ung i Luleå jobbar tillsammans med de unga för att hitta bra och roliga aktiviteter, eftersom de unga vet vad de gillar och har förslag som vuxna inte kan komma på. Idéer från de unga ledde exempelvis till mörkerjakt på Björkskatan.

– Det var kolsvart. Jag stod i mörkret mitt ute i skogen. Jag skulle bli hittad av ungdomarna, som också blev jagade av andra vuxna. Alla skrek och hade jättekul. Det var ungefär femtio unga som var med. Det är ett exempel på rörelse som inte är sport, berättar Anna Timfält.

Ett gott exempel

Arbetet gav ett bra resultat. Snart var det lika många tjejer som killar som besökte fritidsgårdarna i Luleå. Då upphörde behovet av en separat tjejverksamhet och den lades på is.

– Men känner vi att det börjar slira igen kan vi plocka upp tjejverksamheten. När man har blivit bra på någonting så måste man hålla uppe ribban, säger Susanna Erkheikki.

Arbetet har gjort att ungdomsverksamheten i Luleå är en av dom bästa i Sverige när det kommer till jämställdhet. Kultur- och fritidsförvaltningen används som gott exempel inom Luleå kommun på systematiskt och målinriktat jämställdhetsarbete.

FAKTA

  • Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar, har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla områden i livet.
  • Jämställd fördelning av makt och resurser är ett av kommunens fyra utvecklingsområden fram till 2022.
  • Här kan du följa Ung i Luleå på Facebooklänk till annan webbplats och Instagramlänk till annan webbplats.

Text: Malin Svedjeholm

Foto: Luleå kommun

13 januari 2020

Logotyp