Rädda ängen – bekämpa invasiva arter

I år efterlyser Luleå kommun två växtarter som sprider sig snabbt och förstör för våra fina ängsblommor. Skurkarna heter blomsterlupin och jättebalsamin. De kanske är vackra men gör stor skada och gör så att insekter klarar sig sämre. Hjälp till att ta bort dem eller rapportera in till www.invasivaarter.nu Länk till annan webbplats..

När människor började resa till olika länder, för flera hundra år sedan, så började de även ta med vackra
och- eller nyttiga växter från andra kontinenter hem till Europa för att odla dem här. Ofta kom växterna först till Centraleuropa och först lite senare till Sverige. Ett antal av de främmande växter som vi fört in har börjat sprida sig snabbt ut i naturen i sin nya omgivning och orsakar skador på olika sätt. Dessa växter kallas invasiva främmande växter och de anses idag vara ett av de största hoten mot biologisk mångfald.

Kristina Sigfridsson uppmanar oss att spana efter invasiva växter. Rapportera in dem till invasivaarter.nu eller bekämpa dem i din trädgård. Speciellt blomsterlupin och jättebalsamin.

Under 2024 fokuserar vi på blomsterlupin och jättebalsamin

Luleå kommun arbetar aktivt för att begränsa spridningen av invasiva växter. Under 2024 är fokuset på jättebalsamin och blomsterlupin. Två arter som sprider sig snabbt i kommunen. Projektet är delfinansierat med statliga medel via Naturvårdsverkets LONA-projekt för inventering och kommunikation, samt bekämpning av blomsterlupin. Blomsterlupinen väljer kommunen att lägga fokus på då den under de senaste 20 åren spridits snabbt i diken och ängsmiljöer.

Örjan Spansk, kommunekolog

– Blomsterlupinen är ett stort problem bland invasiva arter i norra Sverige. Den växer ofta i artrika näringsfattiga ängsmiljöer där den tränger ut den konkurrenssvaga ängsfloran. Man behöver inte åka långt söderut för att se hur det ser ut längs vägkanterna. Redan i Skellefteå börjar eländet, säger kommunekolog Örjan Spansk

När det gäller jättebalsaminen är kommunen ålagd att bekämpa och förhindra spridning av den. Det är den enda art som är upptagen i EU-förteckningen över invasiva arter som har en konstaterad stor spridning i Luleå kommun och tyvärr är den vanlig här.

Har du en invasiv växt i din trädgård?

Om du upptäckt att du har en invasiv växt i din trädgård är det bra om du börjar bekämpa den så snart som möjligt. Det kan vara svårt att se de små plantorna och de frön som hunnit sprida sig vilket innebär att du kan få bekämpa dem under några år. Lupinens frö kan överleva i tiotals år, så där är det extra viktigt att hålla utkik i många år efter bekämpningen.

När du ska ta bort dem är det viktigt att försöka hitta alla skott och dra upp dem. Blomsterlupinen behöver grävas upp medan jättebalsaminen brukar vara lätt att dra upp med rötterna. Båda arter får många frön per planta så det bästa är att ta bort dem innan de sätter frön. När du dragit eller grävt upp dem ska du lägga dem i en sopsäck och försluta väl innan du lägger säcken i den uppmärkta container som finns på återvinningscentralen.

Är det ett större område du har på din fastighet så att handgrävning/ryckning är svårt så hittar du mer information om hur du kan gå till väga på Naturvårdsverkets hemsida eller så kan handläggare på kommun eller länsstyrelse hjälpa till med råd och tips.

Hjälp till att bekämpa de invasiva växterna jättebalsamin och blomsterlupin.

Lär känna skurken blomsterlupin

Lupin, eller som den egentligen heter blomsterlupin, kommer ursprungligen från Nordamerika. Till Sverige kom den från England där den togs in som populär trädgårdsväxt under 1820-talet. Den har funnits vild i vår natur sedan 1870-talet.

– Då lupinen funnits länge i svensk natur, särskilt i södra Sverige, så har vi vant oss vid den som en naturlig sommarblomma. Många tycker den är fin och förknippar den med svensk sommar. Men tyvärr är det så att skönheten bedrar, då den trivs alldeles för bra i vår natur där den inte hör hemma och på sikt ställer till stor skada, berättar Kristina Sigfridsson, miljöingenjör på kommunstyrelseförvaltningen, som samordnar kommunens arbete mot invasiva arter.

Blomsterlupinen kan fixera kväve från luften, vilket innebär att den själv kan ordna de näringsämne den behöver allra mest. När växten sedan vissnar och bryts ned lämnar den kväve i marken vilket innebär att den tillför marken näring.

Lupinen har en förmåga att snabbt sprida sig och ta plats. Den sprids huvudsakligen med frön men kan även sprida sig via underjordiska utlöpare, rhizom. Detta tillsammans med att den tillför kväve till jorden gör att inhemsk ängsflora som trivs på mark som är näringsfattig kan trängas bort. Lupinen själv, och på sikt även andra arter som gynnas av kväverik jord till exempel brännässlor, brer ut sig där i stället.

– Vi börjar ta tag i problemet medan det fortfarande är någorlunda hanterbart, innan vi står med lika stora problem som söderöver. Vi vill så att säga ”mota Olle i grind”, säger Kristina.

Ett problem är att en hel del pollinerande insekter gillar lupinen och när de besöker lupinen i stället för andra naturligt förekommande växter så bildar inte de andra blommorna frön. Ett annat problem är att lupinerna inte producerar inektar, vilket vissa insekter behöver.

Många djurarter är dessutom beroende av specifika värdväxter, till exempel lever många fjärilslarvet bara på en eller ett fåtal växter. När dessa växter konkurreras bort av lupin kan inte fjärilen fortplanta sig på platsen.

Trots att lupinen drar till sig pollinerare så minskar artrikedomen i de områden som invaderats av lupiner. Främst är det skalbaggar, flugor, myror och fjärilar som drastiskt minskar i antal.

Blomsterlupin trivs alldeles för bra i vår natur där den inte hör hemma och på sikt ställer dem till stor skada.

Lär känna skurken jättebalsamin

Jättebalsamin kommer ursprungligen från västra Himalaya och importerades till centraleuropa som trädgårdsväxt och fördes några decennier senare till Norden där den funnits sedan sekelskiftet 1800-1900.

Tyvärr trivs den alldeles för bra i Europa och i Sverige. Jättebalsaminen sprider sig från trädgårdar ut i naturen och kan vara svår att få bort när den väl fått fäste. Den kan bilda täta bestånd som tränger bort andra växter som inte får ljus och plats. De pollinerande insekterna påverkas negativt eftersom den tränger bort andra växter som blommar och förser insekterna med mat när balsaminen inte blommar. Det behövs blommor under hela växtsäsongen för en levande natur.

Jättebalsaminen trivs med att ha det fuktigt om fötterna. Därför växer den gärna vid vattendrag och tyvärr sprids även fröna med vatten. Många gånger långa sträckor. Balsaminen kan även orsaka ökad erosion i erosionskänsliga områden till exempel i slänter ned mot vattendrag. Detta sker då plantan, inklusive de ytliga rötterna, vissnar varje år. Då finns inget som binder ihop jorden och den kan sköljas ned i vattnet under högvattenflöden innan nästa års plantor hunnit växa till sig ordentligt. Jättebalsaminen är ettårig och sprids bara med frön. Därför är det viktigt att bekämpa växten före den hunnit bilda frön.

Jättebalsaminen sprider sig fort och kan bilda stora täta bestånd och orsakar stor skada.

FAKTA

  • Läs mer om Luleå kommuns arbete med invasiva växter
  • Läs mer om BlomsterlupinRapportera om du ser invasiva växter i naturen www.invasivaarter.nu
  • Läs mer om Jättebalsamin
  • Läs mer på Naturvårdsverkets sida om invasiva arter

DELA VIA SOCIALA MEDIER

Text: Anita Sunberg

Bild: Anita Sundberg / Naturvårdsverket

Logotyp