Barn- och utbildningsförvaltningen har på nämndens uppdrag utrett behov, ekonomiska aspekter och placering för en eventuell resursskola inom grundskolan. I utredningen syns två behov. Dels behöver det särskilda stödet stärkas i den ordinarie skolan för elever i särskilt stort behov av stöd, dels att införa en resursskola för elever som har mer omfattande och varaktiga behov av anpassningar av den pedagogiska, fysiska och sociala lärmiljön.
– Skolan i Luleå har generellt bra resultat, men vi behöver utveckla den ständigt. Vårt mål är att alla ska lyckas och resursskola ser vi som ytterligare en möjlighet att ge stöd till de elever som behöver det mest, säger Maarit Enbuske, skolchef
Elever vill ha stöd i ordinarie skola
En omfattande barnkonsekvensanalys är genomförd som del av utredningen. I den har elever fått ge sin bild av behoven kring särskilt stöd. Möjligheten att få stödet på sin ordinarie skola är det alternativ som den absoluta merparten av eleverna i behov av stöd vill ha. Det handlar till exempel om behov av mindre klasser, anpassade lärmiljöer, ökad samverkan och utveckling av undervisningen för dessa elever. Det andra behovet som framkommer är att införa resursskola.
Resursskola för elever med stora behov
Resursskolor är en lösning för att omhänderta behoven hos elever i extra stort behov av stöd. Det kan handla om elever som behöver stöd i det sociala samspelet, att utveckla relationer, att planera aktiviteter och hantera förändringar. Det kan också handla om elever med repetitiva mönster i beteende och aktiviteter, sensorisk överkänslighet, kognitiva svårigheter och elever som kan finnas inom autismspektrat.
Konsekvenser på kort sikt av att eleverna inte får stöd utifrån sina behov kan vara bristande studiero i klassen, ökad stress och psykisk ohälsa, ökad frånvaro och att inte klara skolan. Att inte klara skolan och att inte bli en del av ett sammanhang i skolan och i samhället har ett antal kända negativa konsekvenser även på lång sikt.
– Utredningen har pågått under ett år, och vi har genomlyst frågan i en stor barnkonsekvensanalys. Precis som eleverna menar är det viktigt att de ska få bra stöd i den ordinarie skolan, men för några få elever krävs extra insatser vilket en resursskola kan ge. Vi vill att alla barn ska kunna lyckas i grundskolan. Det är en viktig skyddsfaktor för elever i deras fortsatta liv, säger Thomas Hansson, verksamhetschef Resurscentrum.
Resursskola aktuell för högstadieelever
Utifrån erfarenheter från andra kommuner och omvärldsspaning ses införande av resursskola bli mer aktuell för grundskolans högre åldrar. Det följer även den bild som framträtt i dialogen med specialistkompetenser där behoven hos elever i högstadieålder särskilt lyfts.
En resursskola har tätare bemanning per elev än en ordinarie grundskola har. Summerat bedöms 4,5 miljoner kronor behöva tillskjutas grundskolans ram per år. Av dessa 4,5 mkr utgör finansieringen av resursskola 3,5 miljoner kr beräknat på totalt tio elever och en miljon kronor för att stärka stödet i den ordinarie grundskolan.
Barn- och utbildningsnämnden beslutade enhälligt på mötet den 13 december 2023 om att förbereda för en start av en Resursskola under 2025, och om ett ekonomiskt tillägg till den ordinarie grundskolan för elever med behov av stöd.
Ärendelista BUN AU: Kallelse (lulea.se)
Länk till annan webbplats.
