Samisk utedag på Charlottendals förskola

Barnen på den tvåspråkiga förskolan Charlottendal med samiska som minoritetsspråk möter varje dag den samiska kulturen. I centrum både ute och inne står Lávvun.

Kunskaper om det samiska kulturarvet lärs på förskolan ut till barnen som inte alltid har den samiska kulturen med sig hemifrån eller talar samiska. På avdelningen Várri går 11 barn som är mellan ett och fem år.

Nathanel Lantto-Simma är upptagen med att klyva ved vid Lávvun.

Utedag med vedklyvning och lassokastning

På skolgården är det full aktivitet. Barnen är ute och får lära sig att kasta lasso, klyva ved och att göra upp eld. I centrum står Lávvun (kåtan). Den finns på Charlottendal både inomhus och utomhus, och är invävd i vardagen på förskolan. För barnen och personalen är den ett viktigt element i förskolemiljön.

– Vi äter ofta mellis och myser här ute. Det blir ett naturligt sätt att få in den samiska kulturen. Det finns inte så tydliga artefakter här i Luleå som om man bott en bit längre norrut, säger förskolläraren Sara Pittja.

Förutom att lära sig det samiska språket – genom att barnen språkbadar på förskolan och ständigt möter språket – handlar undervisningen också om att pedagogerna för över den samiska kulturen, kunskaper och traditioner till barnen.

Sara Pittja och hennes kollega Melina Kuhmunen hjälper barnen att elda kaminen i lávvun, hugga ved och att kasta lasso.

– Sådant som vi själva lärde oss när vi var barn. Det är viktigt att överföra den samiska kulturen till barnen så att den lever vidare, fortsätter Sara Pittja.

Förskolebarn kastar lasso med förskolelärare

Elisabeth Eklund Nergård hjälper Melina Kuhmunen att kasta lasso.

Naturen en stor del av den samiska kulturen

Just nu har de ett gemensamt tema på Charlottendals förskola som heter ”naturen och vi”. Där kommer den samiska naturen naturligt in eftersom just naturen är en central del av den samiska kulturen. Barnen får följa de åtta samiska årstiderna, naturens skiftningar och att värna om natur och djur.

Nathanel Lantto-Simma visar sig under dagen vara en riktig fena på vedhuggning och klarar att klyva pinnarna galant.

– Jag tycker om att elda och hugga ved – och grilla marsmallows, säger han.

Förskolebarn gör upp eld i Lavvun

Det är spännande att göra upp eld. Förskolläraren Sara Pittja guidar Alva Nilsson Mulk, Nathanel Lantto-Simma, Aila Vonkavaara och Sigvard Bengtsson,

Språket bär kunskap och traditioner

De pedagoger som arbetar på förskolan använder det samiska språket tillsammans med barnen, men även deras egna erfarenheter för att föra över kulturen till nästa generation.

– Barnen på förskolan har med sig olika erfarenheter hemifrån kring den samiska kulturen. Några barn har både språk och kultur medan andra har varken eller. Där kommer förskolan in som en viktig del i barnens identitetsskapande. Att lära ut språket är också centralt, så det i sig är en bärare av erfarenheter, kunskap, tradition och kultur, avslutar förskoleläraren Sara Pittja.

Förskolebarn med lasso och renhorn

Aila Vonkavaara placerar sitt lasso på renhornet.

FAKTA Minoritetspråk i förskolan

  • Om ditt barn talar eller har anknytning till ett nationellt minoritetsspråk (finska, meänkieli, samiska, romani och jiddisch) har ditt barn rätt till modersmålsstöd i förskolan.
  • Luleå kommun är förvaltningsområde för samiska, meänkieli och finska. En del i uppdraget är att erbjuda tvåspråkig förskoleverksamhet vid Charlottendals förskola i centrala Luleå..
  • Läs mer: Tvåspråkig förskola på Charlottendal Länk till annan webbplats.

DELA VIA SOCIALA MEDIER

Text: Camilla Hermansson

Bild: Maria Ekman

Logotyp