Samtalsforum och branschfrukost gav nya perspektiv på besöksnäringens utveckling

Under hösten har näringsliv, civilsamhälle och offentlig sektor samlats i tre samtalsforum för att bidra till arbetet med Luleås destinationsplan. Samtalen har gett värdefulla inspel kring platsens värden, utvecklingsmöjligheter och framtida prioriteringar. Visit Luleå-enheten har också hunnit bjuda in till ännu en Frukost med besöksnäringen.

Så jobbar Visit Luleå-enheten vid Näringslivskontoret för att utveckla besöksnäringen i Luleå.
Läs mer här. Länk till annan webbplats.

En lyckad morgon för besöksnäringen. Från vänster: Mirjana Petrova Johansson, Region Norrbotten, Aino Valovirta och gästtalaren Hanna Jakku från Oulu 2026.

Frukost med besöksnäringen, som arrangeras av Visit Luleå vid Näringslivskontoret i Luleå kommun tillsammans med Turistcenter, är en mötesplats för samverkan, inspiration och utveckling. Här träffas aktörer inom besöksnäringen för att diskutera aktuella frågor och framtida möjligheter.

Den 15 oktober samlades 88 aktörer från besöksnäringen för att nätverka, ta del av omvärldsspaningar och samtala om framtida möjligheter för Luleå.

Erfarenheter från Uleåborg inspirerade besöksnäringen i Luleå

Under hösten har man också bjudit in till Frukost med besöksnäringen. Kulturens roll i att stärka attraktionskraften för en plats stod i fokus när besöksnäringen i Luleå samlades till höstens frukostmöte, som arrangerades av Visit Luleå och Luleå turistcenter.

Gästtalaren Hanna Jakku, projektledare vid City of Oulu, berättade om erfarenheterna från kulturhuvudstadsåret Oulu2026. Hon lyfte hur satsningar på kultur kan bidra till ökad attraktionskraft genom nya samarbeten, internationella nätverk och en stärkt identitet för platsen. Oulu2026 omfattar över 500 kulturprojekt och 3 000 evenemang.

– Uleåborg har tidigare inte haft en stark identitet som exempelvis Rovaniemi, som starkt förknippas med jultomten. Men nu börjar vi få en. Det som gör vårt område unikt är kombinationen av natur, kultur och människor. Naturen spelar en central roll, med det frusna havet, årstidernas växlingar och de upplevelser som finns här. Samtidigt är kulturarvet, språken, traditionerna, berättelserna och konsten viktiga delar av vår identitet. Det finns också en öppenhet och ett varmt värdskap som många besökare uppskattar i norra Finland och Sverige. Uleåborg, liksom Luleå, beskrivs som äkta. Sammantaget skapar det en plats med en stark och växande identitet som människor vill återvända till.

Från vänster på scenen: Erica Rönnbäck, museichef vid Friluftsmuseet Hägnan, Marita Sikku, grundare av Dálvvas samt Lotta Karlsson, scenkonstnär och producent vid Kind Exploring

Vilken betydelse har kulturen för besöksnäring och platsutveckling? Det var rubriken på det panelsamtal som hölls under förmiddagen på Ebeneser. I panelen deltog Marita Sikku, grundare av Dálvvas, Erica Rönnbäck, museichef vid Friluftsmuseet Hägnan, samt Lotta Karlsson, scenkonstnär och producent vid Kind Exploring representerade de perspektiv från kulturarv, samisk kultur, scenkonst och besöksmål.

– Att skapa kultur på oväntade platser kan ge en annan öppning i mötet med publiken, det tycker jag är kul, sa Lotta Karlsson, som i samarbete med Lapponia rederi skapat en kulturbåt. Det ger oss synergier och mervärden på olika sätt. Det här initiativet från Visit Luleå är jättebra, att ordna en sån här frukost, ger möjligheter. En växande besöksnäring ger oss möjlighet att behålla genuiniteten, jag värnar om samtalet kring behoven med besöksnäringen.

Erica Rönnbäck:
– Det har varit jätteintressant att börja jobba med internationella turister och gäster. Vi har lärt oss nya saker, t ex att "packa en produkt". Att lära sig det språket som gör att vi får gäster är viktigt. Samarbeten och att bygga långsiktiga relationer är viktigt. Vi kan vara varandras ambassadörer. Både kulturen och besöksnäringen kan få draghjälp av varandra. När jag fick gäster i somras tog jag med dem till fågeltornet i Smedsbyn, sen åkte vi till Vikagården och åt pizza, sen blev det Frankies Antik i Skogså och därefter blev det en tur till Stegra där vi såg ut över industriområdet. Alla var nöjda!

Marita Sikku, grundare av Dálvvás:

– Kultur ska inte bara bli en attraktion för besökare utan det ska genomsyra staden och ger stolthet över vår gemensamma historia och att man lyfter varandras kulturer och glatt lyfter det vi har häruppe. Jag hoppas att vi om några år, att små och medelstora företag har en självklar plats bland de större aktörerna. ATt vi kan skapa synergier oss emellan. Det behöver inte alltid om att man själv ska växa utan att men kan behålla det genuina och ser värdet i det. Jag tycker det är viktigt att jag kan växa i min egen takt, något som funkar för mig personligen, jag vill behålla det personliga mötet med människor. Alla i rummet får gärna komma på en sitevisit hos mig, ni är de bästa ambassadörerna. Luleå är redan väldigt bra på
Den första som kom på sitevisit hos mig var ett kommunalråd, jag visste inte att hon var det. Jag kände mig viktig och sedd och det tror jag är viktigt.

 

Kiruna 2029 skapar möjligheter i hela Norrbotten

Frukostmötet avslutades med information och en omvärldsutblick av Marie Wallstén, enhetschef för Konst, scen och möten vid Luleå kommun, och Mirjana Petrova Johansson, utvecklingsstrateg vid kulturenheten, Region Norrbotten.

Mirjana Petrova Johansson talade om möjligheterna kopplade till europeisk kulturhuvudstad 2029, där Kiruna kommer att stå i centrum för en omfattande kultursatsning med betydelse för hela Norrbotten. Enligt Mirjana Petrova Johansson finns möjligheter för hela Norrbotten att ta del av de effekter som satsningen kan skapa, och ett kulturhuvudstadsår kan bidra till ökad attraktionskraft, stärkt samverkan och nya möjligheter för besöksnäringen genom att kulturen blir en naturlig samarbetspartner i samhällsutvecklingen:

Marie Wallsten (tv), och Mirjana Petrova Johansson talade om Kiruna2029. Gästtalaren Hanna Jakku (th), berättade om erfarenheterna från kulturhuvudstadsåret Oulu2026.


Mirjana Petrova Johansson uppmuntrade samtidigt fler aktörer och organisationer att engagera sig i arbetet:

– Vi behöver bli bättre på att blanda branscher och se det som en metod för utveckling. 2029 är nära i tid och jag välkomnar alla som vill vara med på tåget att höra av sig redan nu. I kommunerna kan man skapa grupper som arbetar med den lokala identiteten samtidigt som vi hittar former för att träffas och utbyta erfarenheter. Vi håller också på att lära oss av andra europeiska kulturhuvudstäder och hur de jobbade med olika branscher, så som exempelvis besöksnäringen.

Marie Wallsten:
– Vi behöver ta chansen att ta vara på och utveckla det vi har i Luleå. Vi ska inte konkurrera med Kiruna utan vi ska göra det vi är bra på och de andra kommunerna likaså. Kultur handlar mycket om identitet och om vad som kännetecknar Luleå. Vi växer, men vi har också en stark kultur i ordets breda bemärkelse. Det behöver vi prata mer om. Många besökare som kommer hit blir förvånade över det kulturutbud vi faktiskt har. Vi har ett rikt kulturliv som vi ska vara stolta över.

Tre samtalsforum för olika målgrupper har hållits för att forma ett underlag för Luleås destinationsplan. Jeppe Klockareson (th) har hållit i samtalen som lockat deltagare från civilsamhälle, näringsliv och offentlig sektor.

Under hösten samlade Samtalsforum för Luleås destinationsplan deltagare från civilsamhälle, näringsliv och offentlig sektor för att bidra med perspektiv och kunskap till arbetet med en destinationsplan för Luleå. Synpunkter och idéer från samtalen dokumenterades och tas vidare i det fortsatta arbetet.

Det första forumet fokuserade på vilka värden som är viktiga att värna i framtidens Luleå och riktade sig till invånare samt personer verksamma inom civilsamhälle, föreningsliv, kultur, natur och andra lokala intressen. Det andra forumet samlade det breda näringslivet och besöksnäringen för samtal om hur platsens värden kan stärkas och skapa nytta för invånare, företag och besökare. Det tredje forumet riktade sig till offentlig sektor och handlade om vilka förutsättningar, samarbeten och insatser som behövs för att möjliggöra framtida destinations- och platsutveckling.

Jeppe Klockareson, hållbarhetsrådgivare, utbildare och destinationskonsult inom turismnäringen, höll i samtalsforumen:
– Luleå står inför en omfattande samhällsutveckling som innebär stora möjligheter och väcker frågor om hur Luleå ska utvecklas. Det är där som arbetet med destinationsplanen kommer in. Inte för att det ska skapas ytterligare ett dokument som kommunen ska jobba med utan hur destinationsplanen ska integrera besöksnäringen och destinationsutvecklingen i Luleås stora samhällsutveckling.

Som en del av arbetet lanserades även Green Team Luleå, en ny mötesplats för samverkan kring hållbar destinations- och platsutveckling där kommun, näringsliv, civilsamhälle och andra aktörer kan mötas och bidra till Luleås framtida vägval.

DELA VIA SOCIALA MEDIER

Alexandra Nyman

Logotyp