Säsong för mysiga brasor – elda med omtanke

Många vill tända en brasa i höstmörkret. Allt fler har börjat elda med ved även i tättbebyggda områden. Röken från vedeldning kan tyvärr vara en relativt stor källa till miljö- och hälsoskadliga luftföroreningar och många Luleåbor upplever problem med rök från sina grannars vedeldning, men genom att förbättra tekniken kan mycket av de hälsofarliga utsläppen undvikas.

Ved räknas som ett förnybart bränsle som har mindre klimatpåverkande utsläpp än fossila bränslen. Samtidigt är tyvärr vedeldning en av de större källorna till hälsofarliga luftföroreningar och därför behöver vi elda på ett sätt som minskar utsläppen och påverkan på människors hälsa.

– Vi har de senaste åren haft många ärenden där människor har haft problem med luftvägar med mera på grund av deras grannars eldande. Det uppstår problem i områden där det finns många villor på liten yta och många har installerat en eldstad av något slag, berättar Kristofer Josefsson, miljöingenjör med ansvar för luftövervakning på Luleå kommun.

Nu är det återigen säsong för mysiga stunder vid våra kaminer eller öppna spisar. Men tänk på att minimera dina utsläpp och elda med omtanke om dina grannar!

Nu är det återigen säsong för mysiga stunder vid våra kaminer eller öppna spisar. Men tänk på att minimera dina utsläpp och elda med omtanke om dina grannar!

Barn, äldre och astmatiker särskilt känsliga

Precis som vid all annan förbränning bildas det luftföroreningar även vid vedeldning. När man eldar med ved sker till exempel utsläpp av polycykliska aromatiska kolväten och små partiklar. Små partiklar kan leda till problem i andningsvägarna och hjärt-kärlsystemet och vissa polycykliska aromatiska kolväten, såsom bens(a)pyren, är cancerframkallande. Särskilt känsliga för dessa utsläpp är barn och äldre samt astmatiker och andra människor som lider av luftrörs- och andningsbesvär.

– Väldigt mycket av dessa utsläpp skulle gå att undvika om alla som eldade hade en bättre eldningsteknik, berättar Kristofer vidare. Att elda med fuktig ved, tända med tidningspapper i botten av en tät vedhög och med för låg lufttillförsel skapar stora utsläpp av rök och partiklar.

– Utsläppen kan dessutom vara särskilt problematiska lokalt under vissa väderförhållanden. Bildas det till exempel inversion så står luften stilla, röken stannar kvar lokalt, det blir som ett lock och cirkulerar inte. Något som gör att det kan vara stora skillnader i luftkvaliteten dag från dag, förklarar Kristofer.

Kristofer Josefsson, miljöingenjör och luftansvarig på Luleå kommun

Kristofer Josefsson, miljöingenjör och luftansvarig på Luleå kommun

Kristofer tipsar om att titta på röken ur skorstenen

– Eldar du på ett bra sätt ska röken knappt synas, den ska vara klar och genomskinlig. Möjligen vit när det är kallt ute och det bildas vattenånga. Är röken däremot gulaktig, grå eller svart så är förbränningen dålig och det blir stora utsläpp till omgivningen. Då behöver du förbättra din eldningsteknik.

Enligt miljöbalkens bestämmelser får röken från vedeldning inte orsaka olägenheter för människors hälsa. Det är alltid du som eldar som är ansvarig för att röken inte orsakar olägenheter för dina grannar. Det är också alltid förbjudet att elda annat än ved, som till exempel avfall, målat eller impregnerat virke, spånplattor och liknande eftersom det orsakar giftiga luftföroreningar.

Guide till bättre eldningsteknik

– Genom att bara ändra lite i ditt sätt att elda kan du göra stor skillnad för dina grannar. Vi vill ju ha goda relationer med våra grannar och genom att ändra lite på hur du eldar så kan du minska dina utsläpp radikalt och bidra till en bättre inom- och utomhusluft i ditt bostadsområde. Något som så klart bidrar även till en god grannsämja. Det är ingen lag, men i en riktlinje från Mark och miljööverdomstolen säger man att i tättbebyggda områden så är det lagom att elda som max två gånger i veckan och då ungefär 3 - 4 timmar per gång, säger Kristofer Josefsson.

1. Använd lagom torr ved och stapla veden luftigt

När du staplar vedträna är det viktigt att du gör det på ett luftigt sätt. Ett bra sätt att göra det på är att lägga ett par större vedträn underst och sedan att lägga ett par lager till som i en fyrkant. Se till så att vedträna i det översta lagret är lite mindre.

2. Tänd brasan

Placera tändmedel i toppen av brasan, till exempel tändpåsar, precis under de översta vedträna som ska vara av tunnare slag. Tänd sedan tändmedlet och låt luckan stå lite öppen tills elden tagit sig i de översta vedträna. Stäng nu luckan, men se till att lufttillförseln fortfarande är god.

3. Justera lufttillförseln

En av de viktigaste delarna i en god förbränning är att lufttillförseln är tillräcklig och lagom stor i de olika skedena av eldningen. När elden tänds behövs rikligt med luft och då kan du ha luckan lite öppen. När elden tagit sig, stäng luckan men se till så att lufttillförseln fortfarande är god, det vill säga att spjällen är fullt öppna. När elden sedan har kommit i gång ordentligt efter några minuter kan du sänka lufttillförseln lite.

Nyckelordet när brasan väl brinner bra är lagom med luft. Undvik för mycket lufttillförsel, eftersom det gör att brasan brinner för kraftigt, vilket dels innebär mer utsläpp och dels större brandrisk. Undvik också för lite lufttillförsel, som gör förbränningen långsam, vilket även det ger högre utsläpp. En lagom lufttillförsel har man när brasan brinner bra med klara gula lågor, som är livliga men inte för kraftfulla.

4. Fyll på med ved

Om du vill hålla brasan i gång efter att veden brunnit upp och det bildats en vacker glödbädd, fyll då på med två-tre vedträn. Lägg gärna vedträna i kors så att de ligger luftigt. När de nyinlagda vedträna tar sig är det bra att spjället är helt öppet för att sedan justera lufttillförseln lite när elden har tagit sig ordentligt.

5. Kolla röken

Om brasan brinner med en klargul låga utan att sota eller imma igen kaminens glas är förbränningen bra. Ett annat sätt att se ifall du eldar på ett bra sätt är att gå ut och titta på röken som kommer ur skorstenen. Om du eldar bra ska röken från skorstenen helst inte synas alls, förutom då det är kallt ute och ofarlig kondens som ser ut som vit rök kan bildas.

DELA VIA SOCIALA MEDIER

Text: Lena Hedberg

Foto: Lena Hedberg, Kristofer Josefsson, Naturvårdsverket

Illustration: Pixabay

02 oktober 2024

Logotyp