Skyddsrum i Luleå – en livsviktig resurs i kris

Årliga inspektioner och god beredskap

Underhållsinspektioner av kommunala skyddsrum genomförs en gång per år. Då kontrolleras funktion, tillgänglighet och utrustning. Fastighetschef Fredrik Thyselius berömmer det gedigna arbete som avdelningens personal har gjort.

– Inom Luleå kommun tar vi ett gott ansvar för de skyddsrum som kommunen ansvarar för, och underhåll med funktionstester är ett arbete som ständigt pågår, säger han.

Vad är ett skyddsrum – och vem får använda det?

Skyddsrum är särskilt byggda utrymmen som uppfyller myndigheternas krav på hållbarhet, ventilation, vattenförsörjning och toalettmöjligheter. I fredstid kan de användas till annat som exempelvis förråd, men principen är att de snabbt ska kunna ställas om vid behov.

Skyddsrummen är öppna för alla. Du behöver inte bo i fastigheten för att få använda ett skyddsrum, det är "först till kvarn" som gäller. Därför är det klokt att veta var närmaste skyddsrum finns vid bostaden, arbetsplatsen eller skolan.

Så håller du dig informerad

Vid en allvarlig händelse aktiveras Sveriges utomhusvarningssystem ”Hesa Fredrik”. Om du hör signalen utanför de planerade testtiderna (första helgfria måndagen i mars, juni, september och december kl. 15.00), ska du:

• Gå inomhus och stänga dörrar, fönster och ventilation.
• Lyssna på Sveriges Radio P4.
• Besöka Krisinformation.se eller ringa 113 13.

Hitta skyddsrum

På Luleå kommuns kommunkarta har vi publicerat en skyddsrumskarta för skyddsrum i Luleå och Råneå tätorter. Kommunkarta - Luleå kommun Länk till annan webbplats.. Kartan hämtar information från MSB:s officiella skyddsrumsdatabas, som tillhandahålls som öppna data. MSB har också en egen karttjänst där man kan söka närmaste skyddsrum. Länk till annan webbplats.

Ett av de nyaste skyddsrummen i kommunen byggs just nu in i den nya skolan på Hertsön. Det visar att beredskap är en naturlig del av samhällsplaneringen.

1-2-3-principen – så gör du i ett skyddsrum

En förutsättning för iordningställandet av ett skyddsrum är att alla som kommer till ett skyddsrum hjälps åt. I till exempel ett flerbostadshus är det naturligt att de boende deltar i att ställa i ordning skyddsrummet.

Lovisa Eriksson har arbetat fram funktionskort som med fördel kan skrivas ut och placeras i skyddsrum. Funktionskorten med arbetsnamn "1-2-3-principen" kan då finnas tillgängliga i skyddsrummet och där ge tydliga anvisningar på vad som ska göras och i vilken ordning. Detta för att underlätta för de som kommer till skyddsrummet.

– Alla behöver hjälpas åt, men checklistor hjälper folk att hålla koll på vad som är gjort eller inte. Tanken är att det ska vara lätt för de som kommer att få skyddsrummet iordningställt, säger hon.

De tre korten beskriver

• 1 – Samordning, någon som ser till att någon ansvarar för tömning och iordningställande och som kan visa anländande åt vilket håll de ska gå för att antingen göra något eller vara ur vägen.
  
  
• 2 – Tömning, någon som arbetsleder det som ska hända rent praktiskt.
  
  
• 3 – Ordning och reda, någon som arbetsleder iordningställandet rent praktiskt och som sedan har ansvar för ventilations- och latrintömningsschema och liknande.

Fyll en väska med nödvändigheter

Förutom att veta var skyddsrummen finns, är det viktigt att ha en nödväska för tre dagar färdigpackad att ta med till ett skyddsrum.

En nödväska kan innehålla:

• Vatten och mat som klarar rumstemperatur
  
  
• Mediciner och första hjälpen
  
  
• Hygienartiklar och toalettpapper
  
  
• Varma kläder, filt, kudde, liggunderlag, öronproppar
  
  
• Värdehandlingar, pass, pengar i blandade valörer
  
  
• Mobiltelefon med laddare eller redan uppladdad powerbank
  Kontaktlista nedskrivet på papper
  
  
• Ficklampa, kanske en bok eller en kortlek till förströelse

Inga djur får följa med in i skyddsrummet

Viktigt att veta är att du inte kan ta med husdjur till skyddsrummen. Se till att fylla upp mat och vatten till djuren hemma innan du själv tar skydd.