Boken om alla tiders kläder är här

Från hemgjorda kläder i självhushållningens tid, och fängelse för pigan som klätt sig över sitt stånd, till industrialismens bomullsväverier och postorderindustrins genomslag. Nu kommer den sista boken, i en svit om fyra, som handlar om livet i Luleåbygden och kyrkbyn Gammelstad.

Lars Elenius har djupdykt i klädernas lokala traditioner med en historisk lins för ögat. Det har resulterat i en berättelse om människorna och samhället, med utgångspunkt från hur vi klätt oss genom århundradena.


Folklivet vid en typisk kyrkhelg i Gammelstad rekonstruerades vid en filminspelning pingsthelgen 1928 av Gunnar Ullenius. Nordiska museet.

Målningar före kamerans tid

Boken Klädmodets variationer i helg och vardag bjuder på berättelser och ett rikt bildmaterial som består av både konstnärliga illustrationer och fotografier.

– I mitten av 1800-talet fanns inte kameran, men tack vare målningar av folklivet kan vi se hur man klädde sig på den tiden, säger historikern Lars Elenius och berättar att ett exempel är de bilder som konstnären Fritz von Dardel målade när han reste uppför Luleälven med kronprins karl XV.

– Det var spännande att se att en av männen som rodde prinsen uppför älven var klädd i skjorta, blåsvart väst och mössa som ser likadana ut som mansdräkten från Överkalix vid samma tid. Det visar att den traditionella klädseln var ett regionalt mode vid Bottenviken och inte bara ett bygde- eller sockenmode.

Fängelse för pigans lyx

Klädmode och samhällsförändring går hand i hand, och i boken skildras bland annat hur industrialismen och bomullstillverkningen på 1800-talet, liksom järnvägens utbyggnad, revolutionerade klädmodet.

Lars Elenius berättar inte bara om när man gick över från vadmal till bomull. Här finns texter om den samiska kolten, näbbskorna och om när bönderna började använda kostym. Här finns också den spännande berättelsen om pigan Sara Olofsdotter i Gammelstad som dömdes till åtta dagars fängelse på vatten och bröd för att hon använt alltför exklusiva tyger offentligt på kyrkplatsen.

Fjärde och sista boken

– Att skriva boken har varit jätteroligt, det har varit en spännande resa genom tid och rum. Jag har lärt mig mycket, säger Lars Elenius som tagit hjälp av etnologer och museipersonal när han tagit sig an klädernas historia.

I och med den fjärde boken är historikerns uppdrag slutfört. De tidigare böckerna är: "Möten mellan olika folk – den mångkulturella kyrkstaden i Gammelstad", "Staden som steg upp ur havet – landhöjningen och landskapets förändring" och "Kyrkstadens förändring – husens former och dess sociala funktion".

bok

Som kronprins gjorde Karl XV år 1858 en resa uppför Luleälven. I Bredåker samlades ortsborna nyfikna kring hans hönsbur. Den samiska kvinnan och övriga ortsbor har näbbskor på fötterna, vilket konstnären Fritz von Dardel fångade med sin blick för detaljer. Nationalmuseum.

Lyfter bortglömd kvinnohistoria

– Upprinnelsen till de fyra temaböckerna är att museipedagogerna ville aktualisera den kunskap vi har om kyrkbyn. Det känns bra att vi nu lyfter den bortglömda kvinnohistorien. Det var ju främst kvinnorna som producerade tyger och tillverkade kläder. Det var de som lappade och lagade plaggen, säger Karina Jarrett, chef för Visitor center och Hägnan.

Den fjärde boken sammanfaller med Luleå stads 400-årsjubileum, vilket Karina Jarrett tycker är extra roligt.

– Boken kommer att användas vid guidningar och visningar men säljs också i butiken på Visitors center, i lanthandeln på Hägnan och på Turistbyrån i Kulturen hus. Man kan också beställa boken, genom att mejla: hagnan@lulea.se.

För att genomföra projektet med de fyra skrifterna och utveckla guidningen på Hägnan har pengar beviljats från Region Norrbotten, Luleå kommun, länsstyrelsen och Riksantikvarieämbetet.

DELA VIA SOCIALA MEDIER

Text: Birgitta Lindvall Wiik

Foto: Gustaf Boge och Lars Elenius

Logotyp