Bygg- och bogemenskaper kan bli en nyckel för Norrbottens bostadsutveckling

Hur kan människor själva bli drivande i att skapa framtidens bostäder och hur kan kommunen och andra aktörer stötta? Det var huvudfrågan när Luleå kommun tillsammans med Region Norrbotten, Coompanion och flera andra aktörer arrangerade konferensen Socialt hållbar bostadsförsörjning den 18 mars på Vetenskapens hus. Under dagen delades erfarenheter, forskning och konkreta exempel på hur bygg- och bogemenskaper kan bidra till ett mer varierat och hållbart bostadsutbud i Norrbotten.

Konferensen inleddes av strategen Jenny Lindberg från Luleå kommun, som gav en historisk tillbakablick på svensk bostadspolitik. Hon påminde om att bostadsbyggandet ofta styrts mer av konjunkturer än av faktiska behov – något som känns igen även idag.

– Bostadsbyggande följer konjunkturen, inte behovet av bostäder, sa Jenny Lindberg.

Hon beskrev hur Sverige under 1900-talet byggde upp starka kooperativa traditioner och en allmännytta som länge var världsledande. Men förändrade ekonomiska villkor, globalisering och nya direktiv för allmännyttan har gjort det svårare att upprätthålla både volym och kvalitet. Frågan hon ställde var tydlig: Vad kan vi lära av historien och hur undviker vi att upprepa gamla misstag?

Carolina L. Weinz från Region Norrbotten betonade att den pågående samhällsomställningen kräver en helt ny kapacitet i bostadsförsörjningen.

– Vi befinner oss lite i ett vakuum. Vi är beroende av stora aktörer, bygger inte de, så byggs ingenting, menade Carolina L. Weinz.

Hon lyfte fram byggemenskaper som en möjlig framtida styrka för länet, en boendeform som ligger helt i linje med Norrbottensstrategins mål om trygg livsmiljö, jämställdhet och bostäder som möter invånarnas behov.

Projektgruppen för arbetet med byggemenskaper, till vänster Matilda Eriksson, Sara Björklund och till höger Kristin Bergwall.

Lokalt engagemang, internationell inspiration och finansiering

Arkitekten Tinna Harling från Egnahemsfabriken på Tjörn i Västsverige berättade om hur lokala initiativ kan skapa helt nya vägar till bostäder för unga, äldre och nyanlända. Hennes arbete bygger på att kombinera självbyggeri, återbruk och gemenskap. Egnahemsfabriken har utvecklat modeller där människor bygger sina egna hem med stöd av experter – ofta till betydligt lägre kostnader än traditionellt byggande. Hon betonade att kommunerna spelar en viktig roll genom att till exempel möjliggöra detaljplaner, erbjuda projektlotsning och delta i forskningsprojekt.

– Man lägger till självbyggeri och tar bort vinsten och risken så kan man få ihop kalkylen och det går att bygga på ställen där inte stora aktörer vill bygga eller för grupper som inte har samma ekonomiska förutsättningar, förklarade Tinna Harling.

Julia Hartman från tyska Tübingen gav en inblick i hur staden under flera decennier byggt upp en stark tradition av byggemenskaper. Resultatet är levande kvarter med blandad bebyggelse, lägre byggkostnader och hög social hållbarhet. Tübingen arbetar med fasta tomtpriser, politiskt förankrade urvalsprocesser och tydliga kriterier för social nytta. Över 3 500 bostäder har utvecklats enligt modellen.

– Det handlar om olika privata co-housing-grupper, det kan vara familjer, singlar eller föreningar och företag som formerar en grupp. Gruppen ansvarar sedan för planering och byggnation och är stöttad av arkitekter och projektledare. Från små till stora projekt, från lågbudget till hög klass, från helt självorganiserad till att de får hjälp med att organisera arbetet. Resultatet är överraskande bra! Inga professionella investerare och utvecklare krävs utan i stället är det människor som bygger för sig själva och som vill ha högkvalitativa bostäder till lägre kostnader och mindre miljöpåverkan. Det brukar handla om cirka 25 - 30 % lägre kostnad än vid en vanlig byggaktörs utveckling av nya bostäder. Resultatet är bostäder med en hög genomsnittsstandard, berättade Julia Hartman.

Ingrid Westerfors från Mikrofonden och Kristofer Lüthi från Ekobanken beskrev hur sociala och kooperativa initiativ ofta saknar tillgång till traditionell finansiering. Därför behövs nya modeller, som mikrofonder, kooperativa lån och så kallad ”lapptäckesfinansiering”.

– Det behövs riskvillig, kompletterande finansiering och det är här som till exempel Mikrofonden kan komma in, berättade Ingrid Westerfors.

Ekobanken lyfte också fram att transparens och erfarenhetsutbyte mellan grupper är en nyckel för att lyckas.

Medlemmarna i startgruppen för bygg- och bogemenskapen Folkhagen i Luleå berättar om sina erfarenheter.Förstora bilden

Medlemmarna i startgruppen för bygg- och bogemenskapen Folkhagen i Luleå berättar om sina erfarenheter, från vänster: AnnKristin Reinhardt, Rita Larsson och Sverker Forsén.

Byggemenskaper som en pusselbit i bostadsstrategin

Luleå kommun har målet att växa till 100 000 invånare, vilket innebär ett behov av cirka 10 000 nya bostäder. Matilda Eriksson och Sara Björklund från Luleå kommun och Kristin Bergwall från Coompanion berättade om hur projektet kring byggemenskaper startade och vad som hänt sedan dess.

– Det började med att några av oss arkitekter på kommunen resonerade om hur vi ska arbeta för att nå målen i bostadsförsörjningen. Flera av oss hade tidigare jobbat med och besökt städer där byggemenskaper är vanliga och vi visste att de för med sig kvaliteter både för de som bor i själva husen och för hela bostadsområdet. Vi pratade om att det skulle kunna utgöra en pusselbit i kommunens bostadsförsörjning och funderade på hur vi skulle kunna så ett frö för att väcka intresse i frågan. Vi kontaktade Coompanion som hade mycket kunskap kring detta och ansökte om medel från Region Norrbotten. Projektet har haft som mål att få i gång en startgrupp, bygga nätverk och också titta på hur kommunen kan underlätta för grupper som vill bygga tillsammans. Vi insåg snabbt att först och främst måste det finnas människor som vill starta en grupp så vi arrangerade ett öppet möte och det kom ganska mycket folk. Efter det drog vi i gång en studiecirkel ur vilken det sedan har formats en startgrupp som kallar sig Folkhagen, berättar Matilda Eriksson, arkitekt på Luleå kommun.

Representanter från Folkhagen, AnnKristin Reinhardt, Rita Larsson och Sverker Forsén var på plats på konferensen och berättade om sin resa från idé till ekonomisk förening. Gruppen har på mindre än ett år hunnit långt: hittat tomt, formulerat vision, byggt intresselista och organiserat sig. De beskriver processen som både rolig och meningsfull.

Även representanter från bogemenskapen Järnet i Svartöstaden var med och berättade om sin process och också andra aktörer som drivit olika byggprojekt på lokal eller ideell bas bland annat i Råne Älvdal och i Klöverträsk, fick dela med sig av sina erfarenheter kring hur de fått i gång flyttkedjorna i mindre samhällen.

Carolina L. Weinz från Region Norrbotten samtalar med bogemenskapen Järnets initiativtagare David Jordansson med flera.

Carolina L. Weinz från Region Norrbotten samtalar med bogemenskapen Järnets initiativtagare David Jordansson, Helén Wiklund Wårell, stadsbyggnadsdirektör på Luleå kommun, Ulrika Lundgren, ordförande i infrastruktur- och servicenämnden och Jenny Lindberg, strateg på Luleå kommun.

Hur går vi vidare i Luleå?

Konferensen visade tydligt att intresset för bygg- och bogemenskaper växer – både bland invånare och professionella aktörer. För Luleå kommun innebär det att fortsätta utveckla stödstrukturer, nätverk och kunskap, och att arbeta tillsammans med regionen, civilsamhället och finansieringsaktörer.

– Vi som kommun har en uppgift att vara möjliggörare, hjälpa till genom dialog och andra saker för att underlätta. Framför allt med information och stöd som de mindre aktörerna kanske inte har kunskap om i samma utsträckning. Vi vill få i gång bostadsbyggande, vi har mål om 100 000 invånare och 10 000 nya bostäder och detta kan vara en pusselbit. Vi ser ju också att vi vill och behöver växa på landsbygderna och det är ju en del utmaningar med att bygga på landsbygden, sa Fredrik Hansson, 1:e vice ordförande i kommunstyrelsen i Luleå, som satt med i panelsamtalet som avslutade konferensen.

Region Norrbotten lyfte behovet av gemensamma handlingsplaner och pilotprojekt. Andra aktörer pekade på vikten av projektlotsar, kunskapshöjning och att kommunen fortsätter skapa utrymme för byggemenskaper i detaljplaneringen.

Ta del av konferensen i efterhand

Föredragen och samtalen filmades och du kan ta del av dem i efterhand här Länk till annan webbplats.

Ett panelsamtal med flera av dagens talare fick avsluta konferensen.

Ett panelsamtal med flera av dagens talare fick avsluta konferensen. Från vänster: Caroline L Weinz, Monica Lejon, Kristoffer Lüthi, Fredrik Hansson, Tinna Harling, Felipe Garcia och Jenny Lindberg.

DELA VIA SOCIALA MEDIER

Text och foto: Lena Hedberg

Logotyp