Kulturen viktig för framtidens Luleå 

Kulturen spelar en viktig roll för samhällsomställningen i norra Sverige. Det framkommer i en förstudie som presenterades tidigare i år. ”Luleå behöver växa och redan 2040 ska vi vara 100 000 invånare. Men i allt det nya och expansiva får vi inte glömma bort att ta hand om de värden och de människor som redan finns här", säger Marie Wallstén, chef för Kulturens hus.

I förstudien ”Kulturens plats i framtidens Luleå”, som är utförd av MAA Studio, på uppdrag av Luleå kommun, föreslås bland annat att den kommunala organisationen behöver öka förutsättningarna för den fria konsten. Den understryker också behov av att inventera och säkerställa kulturmiljöer för kulturproduktion och scener, både i staden och på landsbygden. 

Frida Berglund, samhällsstrateg på Luleå kommun och Marie Wallstén, chef för Kulturens hus, tror att samverkan mellan kommunen och näringslivet kan ge ökade resurser för att stärka kulturen i Luleå kommun här och nu.  

– Förstudien visar på många bra och konkreta åtgärder för hur Luleå kan använda kulturen som drivkraft i samhällsomvandlingen, säger Marie Wallsten. 

Kulturfonden är en av flera idéer som lyfts i förstudien. Tanken är att Luleå kommun tillsammans med näringslivet ska se över möjligheten att bilda en fond för att stärka det ekonomiska stödet för den fria konsten och kulturen. Om kulturen ges möjlighet kommer den vara en positiv drivkraft i samhällsutvecklingen med fördelar för alla inblandade parter, menar Marie Wallsten. 

– Forskning visar att ett fritt och starkt kulturliv främjar demokrati, folkhälsa samt ökar en plats attraktivitet. En stor utmaning är hur en satsning på kulturen ska komma till stånd innan skatteintäkterna har ökat. God samverkan mellan kommunen och näringslivet kan ge ökade resurser för att stärka kulturen i Luleå kommun här och nu. 

musikscen

Forskning visar att ett fritt och starkt kulturliv främjar demokrati, folkhälsa samt ökar en plats attraktivitet. 

I januari 2024 anställs en konststrateg inom kommunen för första gången. Uppdraget är att arbeta med konst vid ny-, om- och tillbyggnad i offentliga miljöer, den så kallad enprocentsregeln*. En viktig del i uppdraget är att tillsammans med andra nyckelpersoner inom exempelvis stadsplanering, fastigheter och samhällsutveckling förbättra interna processer som rör livsmiljö där konst och kulturmiljö jämte arkitektur, form och design, ingår. 

Under hösten 2023 blir det möjligt att se den offentliga konsten på webbsidan lulea.se. Där presenteras cirka 100 konstverk, i bild och text, som finns utplacerade runt om i kommunen. Under nästa år placeras även skyltar i anslutning till konstverken, med QR-koder som länkas direkt till information. Den offentliga konsten kommer också att finnas på kommunkartan. 

Arkitektur en del i livsmiljön 

Kultur är även arkitektur, form och design som ryms i begreppet gestaltad livsmiljö. Den utgår ifrån en helhetssyn på formandet av människans hela livsmiljö. 

– Vi vill höja kunskapen och öka förståelsen för den gestaltade livsmiljöns betydelse för ett gott vardagsliv och hur den hanteras i samhällsbyggandets processer, säger Frida Berglund, samhällsstrateg på Luleå kommun.

Kommunen, med stadsarkitekten i spetsen, jobbar nu med en arkitekturpolicy. Den ska omfatta hela kommunen och har som uppgift att skapa en förutsägbarhet kring hur kommunen tänker kring arkitektur. Uppdraget, som kommer från kommunstyrelsen, är kopplat till det nationella politikområdet ”gestaltad livsmiljö”. 

– Luleå kommun har ambitioner om att bygga ett vackert och hållbart samhälle där människan står i centrum, såväl på landsbygden som i stadsbygden, säger Frida Berglund och fortsätter: 

– När arkitekturpolicyn är klar kommer den att vara till nytta både för kommunen och för de personer och företag som vill bygga och utveckla i Luleå. Kvalitativ arkitektur är en framgångsfaktor och har en stor betydelse för Luleås identitet. 

Att inventera och analysera kulturmiljöer underlättar kommunens arbete vid planering och lovgivning, men kan också hjälpa enskilda fastighetsägare, menar Frida Berglund. 

offentlig konst

Förstudien understryker behovet av att inventera och säkerställa kulturmiljöer för kulturproduktion och scener, både i staden och på landsbygden. 

Nu finns Luleå kommuns offentliga konst utmärk på kommunkartan. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Kulturvärden – ingen oändlig resurs

Kulturvärden räknas som ett allmänt intresse och ska hanteras med varsamhet och hänsyn, vilket styrs av olika lagar och regler. Både enskilda och myndigheter har ett stort ansvar. 

I Luleå kommun är bland annat världsarvet i Gammelstad, Pontusbadet, byn Avan, stadsdelen Svartöstaden och gallerian Shopping utpekade kulturmiljöer. Luleå har en mångfald av kulturvärden som är viktiga att bevara och som bidrar till stolthet, lokal identitet och platstillhörighet. Till kulturmiljöer räknas exempelvis infrastruktur, byggnader, fornlämningar, parker, trädgårdar och ängar. 

– Kulturvärden är ingen oändlig resurs. Om vi river, förstör eller förvanskar så finns de inte kvar och går inte att återskapa. Att ta hand om och värna dessa miljöer gör att vi kan ta med oss historien in i framtiden så att kommande generationer får samma möjlighet att förstå sin samtid och hur den formats, säger Frida Berglund. 

Marie Wallsten pekar på att kulturen kommer att behövas inom många områden i Luleås utveckling. 

– Förstudiens kanske viktigaste slutsats är att kulturen måste ses som en resurs som genomsyrar hela samhällets utveckling. Som en del i integrationen mellan nya och befintliga Luleåbor, som en del i dialogen och samhällsdebatten, som en del i designprocessen när vi planerar och bygger och som en del i utbildningen. 

– I slutändan handlar det om att skapa förutsättningar för ett långsiktigt, hållbart samhällsbyggande och det är det vi vill jobba för, avslutar Frida Berglund. 

FAKTA

DELA VIA SOCIALA MEDIER

Text: Karin Kemi
Foto: Susanne Lindholm, Therese Hedman

Logotyp