Vägens hjältar – men inte för alla

Förändringar kan vara jobbiga. Det sprider oro och en del blir arga. Speciellt tydligt blir det när invanda mönster och rutiner sätts ur spel. En yrkesgrupp som särskilt blir varse detta är personalen som arbetar inom vägunderhåll. – Höjda nävar och sura miner tillhör en del av vardagen, åtminstone när vi startar upp ett projekt, efter någon dag brukar det värsta lägga sig, säger Henrik Lövgren, projektledare på Luleå kommun.

Barmarkstiden i Norrbotten är kort. Veckorna rusar i väg med fart och de som arbetar med projekt som endast kan göras då tjälen har gått ur backen har bråda tider med ett pressat schema. Ett av dessa arbetsteam är personal som jobbar med vägunderhåll.
– Vi siktar hela tiden på att lägga jobben omlott för att maximera användandet av maskiner och personal, säger Christer Öberg, platschef på NYAB som är Luleå kommuns entreprenör i kommunavtalet gällande vägunderhåll.

Hit men inte längre. Att göra avstängningar i samband med arbete i trafikmiljöer är ett nödvändigt ont. Åtgärden är inte så populär av trafikanterna men personalen som arbetar med vägunderhåll tar den smällen för de vet att när jobbet är klart är alla nöjda. Här ser vi teamet som arbetar med vägunderhåll i Luleå. Christer Öberg, platschef NYAB, Henrik Lövgren, projektledare Luleå kommun, Jakob Melby, platschef NYAB, Jozefine Boman, projektledare Luleå kommun, samt Alexander Gabrielsson och Elias Wanhatalo, arbetsledare NYAB.

Utsatt arbetsgrupp

Att arbeta i gatusvängen är ett jobb som kräver skinn på näsan. Allt för ofta är allmänhetens förståelse för det jobb som utförs liten och en anledning till att ta sig ton. Oförtjänt mycket hyttande nävar och pekande fingrar möter teamen där de trängs med trafikanter i trafikmiljö.
– En del personer beter sig oerhört illa, de verkar inte fatta att vi jobbar för deras skull, säger en ur personalen som föredrar att vara anonym för att inte dra på sig än mer skit än de får redan idag.

Tidig planering för att hinna med det viktiga

Luleå kommun arbetar varje år tillsammans med avtalad entreprenör för att göra gatumiljön bättre. Ibland handlar det om att bredda gång- och cykelvägar, ibland om att anlägga nya. Uppdelningen av arbetet startar redan under vintern då snön ligger djup och isvindarna följer med in i möteslokalen.

Christer Öberg, platschef NYAB och Jozefine Boman, projektledare Luleå kommun har fullt upp med att synka ihop arbetena med vägunderhåll under barmarksperioden.

– Vi träffas under hela vintern och tittar på vad vi kan och har råd att göra utifrån den budget som är lagd för vägunderhåll och reinvesteringsprojekt, säger Luleå kommuns projektledare Jozefine Boman.

Prioriteringen görs sedan med olika ögon. Dels är det åtgärder som måste lösas för att kunna klara den ökade trafikmängden som förväntas i och med samhällsomställningen. Dels är det mindre, akuta problem med skador, potthål och skarvar kring vägbrunnar som måste göras. Dessutom fixas och byggs skolgårdar, fotbollsplaner, lekparker, skejtparker, busshållplatser, farthinder med mera. Många av jobben anpassas även till Lumires - Luleå Miljöresurs, verksamheter med ledningsdragningar.

Budgeten styr åtgärderna

Varje år beslutar kommunfullmäktige om hur mycket pengar vägunderhållet kan få för reinvestering av gator och vägar. Beslutet grundar sig på den inventering över vägnätets status som gjorts. Där ser man över vägsträckningar som är i stort behov av förbättringsåtgärder och som ska finansieras från reinvesteringsbudgetens anvisade medel.

Henrik Lövgren, projektledare Luleå kommun, kikar på förstärkningsarbetet som påbörjats vid gång- och cykelbron som leder mellan Ormberget och Lulsundet.

För året är budgeten lagd till 40 miljoner kronor men räcker trots det inte till allt som behöver göras. - Det händer att vi trots att ett jobb är inplanerat får avblåsa det och skjuta upp det till nästkommande säsong på grund av fördyrande kostnader, säger Henrik Lövgren.

Verkligheten vs drömmen

I den bästa av världar hade alla gator belagts med ny asfalt och inga potthål eller skarvar hade varit kännbara. Alla jobb hade gjorts nattetid och det hade gått snabbt och problemfritt.

– Dessvärre ser ju inte verkligheten ut så. Vi måste bland annat förhålla oss till vilka maskiner som finns tillgängliga, för det är ju inte bara vi som bygger under sommartiden. Dessutom måste vi prioritera jobben och det blir i det vi kallar stora och små projekt, säger Jakob Melby, platschef på NYAB.

Jakob Melby, är platschef för de så kallade små projekten vilka innefattar akuta problem med skador, potthål och skarvar kring vägbrunnar. Dessutom fixas och byggs skolgårdar, fotbollsplaner, lekparker, skejtparker, busshållplatser och farthinder. Många av jobben anpassas även till Lumires - Luleå Miljöresurs, verksamheter med ledningsdragningar där gatorna ska återställas efteråt.

Stora och små projekt på agendan

Ett av årets större projekt är arbetet längs Bensbyvägen. Ett arbete som krävt en stor trafikomläggning via bostadsområdet Lulsundet. Något som berör de närboende påtagligt.

– Vi förstår att folk upplever den ökade trafikmängden utanför husen som störande, men vi har försökt att göra det bästa av situationen med hastighetsdämpande åtgärder, säger Christer Öberg.

– Vi har provat med chikaner som smalnar av gatan växelvis, det var inte så lyckat. Då lade vi ut rejäla farthinder i stället. Tyvärr verkade inte det heller vara så populärt eftersom vi drabbats av att någon skruvat lös och tagit bort farthindren.

Christer Öberg, platschef hos entreprenören NYAB, är allvarligt bekymrad över att ett flertal farthinder som satts ut för att dämpa hastigheten på Lulsundet bostadsområde blivit bortmonterade och försvunnit. – Händelsen är givetvis polisanmäld och vi hoppas kunna få klarhet i vem som varit i farten, säger Christer Öberg.

Ett andra arbete i kategorin stora projekt är arbetet på Svartövägen, ovan Skurholmsfjärden. Ett arbete som genomförs tillsammans med Lumire och deras avdelning för vatten- och avlopp. Där ska nya dagvattenledningar läggas och vägbanan ska förstärkas för att klara av belastning av tyngre fordon.

I samma veva görs ett tätskiktsbyte på bron över gång- och cykelvägen närmast Skurholmsrondellen.

– Många upplever att vi har gjort samma jobb på samma plats nyligen. Men nuvarande jobb på Svartövägen tar vid där Östra Länken projektet avslutades 2015. Då arbetade de med ledningsdragning och utbyggnad av parkområdet, det som nu heter Bohnsackparken, säger Jozefine Boman.

År 2014 startade bygget av det största infrastrukturprojektet i Luleås historia, Östra Länken. Då som nu var Svartövägen avstängd under lång tid. I arbetet på platsen drogs nya vatten- och avloppsledningar, det byggdes en ny cirkulationsplats med en bro över gång- och cykelvägen som fick förbindelse mot den nyanlagda, konstruerade strandytan mot Skurholmsfjärden. Trots att arbetet var omfattande och tog tid har de flesta av oss glömt byggstöket idag.

1200 arbetsordrar för en säsong

Under högsäsong är det över 100 personer som arbetar med kommunens mark och gatuprojekt och under denna sommar har gänget cirka 1200 arbetsorder att ta sig an. Alla är planerade att genomföras under säsongen som sträcker sig mellan april och oktober, november beroende på när kylan slår till.

Vägen hjältar - men inte för alla. Glöm inte bort att även om det känns stökigt och jobbigt att anpassa sig till nya vanor är de, för det mesta, bara tillfälliga. Innan du vet ordet av är jobben klara och sedan som bortblåsta ur minnet.

Sammantaget blir det två stora projekt, de som nämndes ovan, och så dessa hundratals mindre gatujobb. Så, sannolikheten att se tillfälliga omledningar och avspärrningar av gator på flera platser runt om i kommunen är stor. Glöm då inte att tänka på vilket fantastiskt jobb som görs för att din resa längs vägarna ska bli bättre. Oavsett om du kör bil eller tar dig fram på gång – och cykelvägarna.

FAKTA

  • Läs mer om jobben med reinvestering i gatumiljö Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
  • Luleå kommun ansvarar för sammanlagt:
    • ​449 km gator och vägar (ej enskilda vägar)
    • 30 km isvägar
    • 203 km gång- och cykelbanor
    • 6 km järnvägsspår
    • 43 cirkulationsplatser
    • 2 800 parkeringsplatser (83 p-automater)
    • 107 konstbyggnader – broar, vägtunnlar, med mera
    • 18 000 belysningspunkter
    • 29 trafiksignalreglerade platser
    • 8000 vägmärken

DELA VIA SOCIALA MEDIER

Text och foto: Eva Sundgren

Logotyp