Landskapet är format av den senaste istiden och för 10 000 år sedan låg kustlandet under vatten. Allt eftersom vattnet sjönk undan började platsen för dagens kyrkstad i Gammelstad att dyka upp som en liten ö. Med tiden blev den allt större, folk bosatte sig i området och år 1621 grundades Luleå stad här.
Redan 28 år senare flyttades staden närmare kusten, till nuvarande Luleå stad, då Gammelstadsvikens hamn blivit för grund.Teorierna om syndafloden ströks då forskarna upptäckte att inlandsisen tryckt ner landet som nu reste sig. I dag ligger kyrkstaden flera kilometer från kusten.
På jakt efter fornlämningar
Nils Harnesk, arkeolog vid Norrbottens museum, skulle vilja utforska området där den gamla hamnen i Gammelstad låg. I den leriga och syrefattiga miljö som finns där kan mycket fortfarande vara bevarat, menar han.
– Vi har planer på att köra med markradar över området i framtiden, då skulle man kunna se om det finns spår av anläggningar kvar, som till exempel den bro som förr fanns på platsen och timrade stenfyllda kistor. Det skulle vara spännande som fokuserad insats för arkeologin, säger han.
Nya öar dyker upp
Landhöjningen har även varit, och är fortfarande, märkbar i Luleå skärgård. Fiskelägen har legat vid strandlinjen och i tusentals år har folk flyttat på sig i jakt på uppehälle. När landmassan höjer sig dyker nya öar upp. Småskär bestod exempelvis till en början av flera små skär som sedan flöt ihop. En av de nyaste öarna är Skvalpen, drygt hundra år gammal, och numera hopvuxen med Sandögrynnorna.
Landet stiger med 9 millimeter per år och Luleås landareal ökar med motsvarande 330 fotbollsplaner, med måtten 105 x 65 meter, årligen. Intressant, eller hur?
Källor: bottenviken.se, visitlulea.se, Staden som steg ur havet – landhöjningen och landskapets förändring – Lars Elenius.