Läkemedelsreningsprojekt startar i Luleå

Luleå kommuns avdelning för vatten och avlopp är en av de VA-enheter i landet som beviljats bidrag till en pilotstudie för att rena avloppsvatten från läkemedelsrester.

– Tack vare bidraget på fyra miljoner kronor från Naturvårdsverket kan Luleå nu inleda förstudier vid avloppsreningsverket på Uddebo på Svartön, säger VA-chef Petra Viklund.

– Än så länge finns det inget lagkrav på att rena läkemedelsrester, men vi ser absolut nyttan i studien för att få veta hur en sådan rening skulle fungera i vår process och därmed planera för framtiden. I dagsläget vet vi inte hur vårt reningsverk belastas med läkemedel, det kommer vi nu att få reda på säger Erika Lundström, VA-ingenjör och ansvarig för projektet.

Pilotprojektet kommer att ge svar på hur Luleås reningsverk belastas med läkemedel, säger Erika Lundström, VA-ingenjör och ansvarig för pilotprojektet på Uddebo.

Reningsverken som är i drift idag är från början inte byggda för att rena läkemedel, men lätt nedbrytbara läkemedel bryts ändå oftast ned i dagens reningsverk. Men fler insatser behövs och i många fall behövs extra rening göras. Erfarenheterna från det svenska utvecklingsarbetet visar att det finns ett behov av att koppla ny kunskap om läkemedel och miljö ihop med klok läkemedelsanvändning. Reningsmetoderna ska utvecklas vidare för att klara uppsatta mål för vattenkvaliteten.

I dag finns dock ganska god kunskap om olika metoder att rena avloppsvatten från läkemedelsrester. De reningsmetoder som idag ser mest lovande ut är ozonering i låg dos med efterföljande rening av nedbrytningsprodukterna med biologiskt steg eller aktivt kol.

Luleå kommuns avdelning för vatten och avlopp är en av de VA-enheter i landet som beviljats bidrag till en pilotstudie för att rena avloppsvatten från läkemedelsrester. Här arbetar Erika Lundström i reningshallen på Uddebo avloppsreningsverk.

– I Luleå ska vi anlägga en pilotanläggning för att rena ett delflöde från Uddebo reningsverk. Vi kommer att använda oss av reningsmetoden ozon och aktivt kol. Pilotanläggningen ger oss möjlighet att se vilken dos av ozon som behövs för att uppnå vårt mål vilket är 90 procent reduktion av läkemedelsrester, säger VA-ingenjör Erika Lundström. 

Pilottest innan driftsättning

Resultatet från pilotanläggningen kommer också vara ett underlag för hur en fullskaleanläggning skulle dimensioneras om ett lagkrav kommer. Under sommaren har vi tagit prover i reningsverket och ett hundratal olika läkemedel kommer att analyseras för att få veta hur belastningen ser ut idag. Själva pilotanläggningen håller på att projekteras och vi planerar en driftsättning i februari 2022.

Sverige i framkant

Genom breda samarbeten tillhör Sverige de världsledande inom miljöeffekt- och åtgärdsforskning. Det finns etablerade samarbeten med alla viktiga aktörer inom läkemedel- och miljöområdet, från näringsliv, kommuner, landsting, universitet, forskningsfinansiärer och myndigheter. Man har sammanställt kunskapen om såväl miljöeffekter som åtgärder sedan början på 2000-talet. Det är faktiskt unikt i hela världen.

Omställning för rening

Nu gäller det bara att få ekonomi för att fler avloppsreningsverk ska kunna ställa om och utveckla de befintliga reningsverken med effektivare reningsmetoder. Bidragen till pilotstudierna från Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten medverkar till en stor del för att underlätta detta.

FAKTA

  • Havs- och vattenmyndigheten har under perioden 2014 till 2017 avsatt 32 miljoner kronor till finansiering av projekt som syftar till avancerad rening av avloppsvatten från läkemedelsrester och miljöfarliga ämnen.
  • Naturvårdsverket har i uppdrag att fram till 2023 fördela bidrag på 175 miljoner kronor för att genomföra åtgärder som syftar till att förbättra vattenmiljön.
  • Förstudien i Luleå drar igång hösten 2021 och avrapporteras i slutet av 2022.

DELA VIA SOCIALA MEDIER

Text och foto: Eva Sundgren

Logotyp