En del ytor kan få förbli äng andra klipps
När inventeringen är klar kommer resultaten att utvärderas. Förra årets inventering visade att hela 14,5 procent av den inventerade ytan hade gott om ängsväxter. Bedömningen är att fyrtio procent av ytan har en potential för att utveckla en ängsflora om de sköts på rätt sätt. De här grönytorna är ofta anlagda på gammal odlingsmark.
De ytor som har förutsättningar, och passar för att skötas som äng, kommer därefter att läggas om till ängsmark. Det innebär att de kommer att klippas en gång per år för att på bästa sätt utvecklas till ängsmark.
Vår förhoppning är att kunna fortsätta projektet under kommande år tills vi har gått igenom alla stadsdelar.
Den biologiska mångfalden ökar med fler ängar
Det finns många olika insekter som pollinerar blommor. De vanligaste man tänker på är nog
tambin och vildbin (där humlor ingår), blomflugor, dag- och nattfjärilar. I Norrbotten har vi färre arter än i södra Sverige så här är det ännu viktigare att vi kan gynna dessa så att de inte försvinner och utarmar den biologiska mångfalden ytterligare.
För pollinatörerna är det viktigare att det finns naturtyper som uppstått, utvecklats eller gynnats av människans nyttjande av landskapet, exempelvis öppna ytor (åkrar och betesmark) eller stenrösen. Olika pollinatörer är specialiserade på olika växter och
därför behövs det många olika blommande växter. Det är också viktigt att det finns blommor över så stor del av växtsäsongen som möjligt, så att det inte bara finns en art som blommar och sedan finns ingen mat att tillgå.
Ogräs har ett dåligt rykte. Men de växer av en anledning och bidrar till mångfalden. Försök tänka att ogräs faktiskt kan vara det bästa som hänt din jordmån. Djur älskar ogräs och det gör jorden också. Titta närmare på dem – de är ofta väldigt vackra.
%2070bb9f19-c70e-4b27-aa6b-49430ce6844e_image.jpg)
