– Vi gör bedömningen att vi till viss del kan omhänderta kostnadsökningar genom interna omfördelningar, men det finns osäkerheter utifrån världsläget kring prisökningar samt osäkerhet i våra statsbidrag. Vi ser även att de fristående verksamheterna ökar, något som påverkar ekonomin genom ökade utbetalningar, säger Helena Jensen, biträdande skolchef och chef för ekonomi- och HR-avdelningen vid barn – och utbildningsförvaltningen.
Osäkerhetsfaktorerna är svårbedömda i dagsläget och behöver hanteras inom ordinarie budgetram, men tack vare demografitillskottet är den preliminära bedömningen att nämnden bör klara en budget i balans.
– Däremot, för att kunna genomföra eventuella satsningar kring engelskspråkig undervisning och utökade yrkesprogram inom gymnasieskolan krävs planering för finansiering, antingen en intern effektivisering eller ett tillskott till nämnden, säger Helena Jensen.
Största utmaningen
De största utmaningarna för fortsatt god måluppfyllelse finns idag i grundskolan. Grundbemanningen är låg vilket syns i undervisningskostnaderna.
Bedömningen är att ett tillskott om 20 miljoner kronor skulle behövas för att nå en nivå som är rimlig i jämförelse med snittet i kommungruppen större städer. Då skulle Luleå fortfarande vara under snittet i de jämförbara kommunerna enligt 2020 års jämförelse. I slutet av augusti kommer de senaste jämförelserna för 2021.
Förslag till beslut
Barn- och utbildningsnämnden antog förvaltningens förslag som var en konsekvensbeskrivning av de preliminära planeringsförutsättningarna, inför budgetåret 2023 och arbetet med strategisk plan och budget 2023 - 2025.
