Elever som tar rörelsepaus blir mer aktiva i klassrummet

Rörelsepauser på lektionerna för mellanstadieeleverna på Sunderbyskolan gör att de orkar genomföra sina skoluppgifter mer aktivt. Försteläraren Beatrice Lundin undersöker hur rörelsepauser för eleverna kan struktureras för att de ska ta till sig undervisningen bättre och orka mer.

På Sunderbyskolan håller läraren Beatrice Lundin på att genomföra ett praktiknära forskningsprojekt på magisterprogrammet i utbildningsvetenskap vid Luleå tekniska universitet. Ämnet för uppsatsen är rörelsepauser för elever och det har hon diskuterat fram tillsammans med rektorerna vid Sunderbyskolan. Det knyter också an till de prioriterade områden som skolan arbetat extra med under året: rörelse, tillgänglighet och kvalitet.

– Eleverna har fått medverka i att först berätta på vilket sätt de gillar att röra sig. Sedan har min undersökning utgått från hur rörelsepauser kan struktureras upp i klassrummen av lärarna, berättar Beatrice Lundin.

Beatrice Lundin har diskuterat fram ämnet för uppsatsen tillsammans med Jan Vinroth.

Rörelsepauser med jämna mellanrum

I genomsnitt har hon upptäckt att eleverna orkar arbeta aktivt med en uppgift i cirka 20 minuter innan de börjar röra på sig eller tappar koncentrationen. Under hennes studie har lärarna provat på att lägga in cirka tio minuters rörelse redan i början av lektionen, och det gav resultat. Eleverna orkade aktivera sig längre med skoluppgifterna. Däremot är det vissa rörelser som pojkar ofta inte vill göra och Beatrice intresserar sig också för genusperspektiv i sin uppsats.

– Om man ser på klassnivå funkar det bäst att göra någon form av cirkelgympa. En del tjejer vill däremot ha in dans i rörelsepauserna, men det är svårt att få med pojkarna på det, säger Beatrice Lundin.

Resultaten av studien kommer att behandla frågor som hur rörelsepauser kan struktureras av lärarna, om det finns någon skillnad på den effekt som rörelse ger för elevernas skoluppgifter och om det finns några hinder på vägen.

– En sak som vi måste jobba vidare med är att lärarna arbetar fram tydliga strukturer för hur rörelsepauser ska läggas upp och vilken tid på dagen de ska ske. En annan sak är just att arbeta med motståndet hos elever att röra sig, eller att till exempel inte vilja dansa, fyller Beatrice in.

Bra med forskning om aktuella frågor för skolan

Även Jan Vinroth som är rektor för årskurs 4-6 vid Sunderbyskolan tycker det väldigt viktigt med praktiknära forskning i skolan, det vill säga att utbildningen kopplas till aktuell forskning men också handlar om en konkret fråga som Sunderbyskolan arbetar med.

– Vi är glada att Beatrice har valt att gå magisterutbildningen och gjort den praktiknära forskningen på vår skola. Effekterna av rörelsepauser på lektionerna ska bli spännande att följa och se hur de påverkar elevernas studieresultat framöver, menar Jan Vinroth.

Under höstterminen ska Beatrice Lundin presentera resultaten från studien, och under våren ska hon sedan fortsätta med att skriva en magisteruppsats om varför vissa elever känner ett motstånd mot rörelse och att tydligare utgå från elevernas perspektiv.


FAKTA Rörelsepauser i klassrummet

  • Fysisk aktivitet och pauser i situationer som kräver koncentration förbättrar inlärningen men också motoriken för elever.
  • Aktiviteterna ska vara pulshöjande men behöver inte pågå mer än cirka två till fyra minuter.
  • Hjärnforskning visar att pauser hjälper människor att minnas vad de lär sig bättre och att koppla olika idéer till varandra.
  • Fysisk aktivitet hjälper också mot stress och ökar blodflödet samt syresättningen i hjärnan. Det underlättar inlärningen för elever.

DELA VIA SOCIALA MEDIER

Text och bild: Camilla Hermansson

Logotyp