Från servicepunkt till trygghetspunkt

Luleå och Bodens kommuner samarbetar kring att utrusta en gemensam trygghetspunkt i Avan/Unbyn. Där ska invånare i byarna mellan Råbäcken och Sandnäset kunna samlas vid en samhällsstörning.

Nu finns det en kommunöverskridande trygghetspunkt i Unbyn.

Disa Kristinsdottir, beredskapssamordnare Bodens kommun, Béatrice Öman, kommunalråd Boden, Lina Westerlund, verksamhetsutvecklare Bodens kommun, Mattias Karvonen, kommunalråd Luleå och Jonatan Stiglund, beredskapssamordnare Luleå kommun (fr v)

Trygghetspunkten uppfyller i dagsläget nivå 1, vilket innebär att den kan ge grundläggande stöd under några timmar dagtid. Det kan till exempel handla om tillgång till pålitlig samhällsinformation, värme, vatten, möjlighet att ladda telefoner samt enklare fika.

För nivå 2 ställs högre krav. Då krävs reservsystem för vatten, elförsörjning och kommunikation, samt att trygghetspunkten kan hållas öppen större delen av dygnet. Det i sin tur innebär ökade krav på bemanning. Att utveckla trygghetspunkten från dagens nivå till nästa är innehållet i ett pågående pilotprojekt.

Beredskapssamordnare Disa Kristinsdottir och Jonas Stiglund.

– Det här ska bli ett lyckat exempel på god samverkan, var kommunernas beredskapssamordnare Disa Kristinsdottir och Jonas Stiglund överens om.

När frågan om finansiering av trygghetspunkter diskuterades, framhöll Mattias Karvonen (V), kommunalråd i Luleå, att trygghets- och säkerhetsfrågor behöver statligt stöd.

Bodens kommunalråd Béatrice Öman betonade betydelsen av tillit i samhället:
– Resiliens skapas när människor arbetar tillsammans.

Kommunen samarbetar med föreningar genom att stötta och samverka kring lokala behov, aktiviteter och utveckling av bygden.

Föreningarna är en central del av servicepunkten och finns representerade i den gemensamma organisationen. Tillsammans arbetar man för att skapa mötesplatser, arrangera aktiviteter och stärka trygghet och beredskap i området.

Kommunerna bidrar med stöd, dialog och koppling till andra aktörer, medan föreningar och invånare bidrar med lokalt engagemang, genomförande och idéer. Samarbetet bygger på att dela ansvar, resurser och kunskap för att utveckla en hållbar och levande landsbygd.

 

DELA VIA SOCIALA MEDIER

Text och bild: Katja Güth Laitila

Logotyp