Har man hört talas om International Baccalaureate (IB) tänker man kanske att det är ett gymnasieprogram på engelska men det är inte den stora skillnaden. IB har en annan läroplan, ett annat skolsystem, en annan pedagogik och annan filosofi.
– IB har en jättefin skolkultur som vi nu bygger upp här. Det handlar om hur man ser på kunskap, hur man ser på sig själv som en individ som ska bidra ute i världen och som ser hela världen som sitt hem, säger Helena Åström, koordinator för IB.
Helena berättar att utbildningen innehåller vissa unika delar som man inte får på en vanlig svensk skola. Till exempel två av IB:s tre kärnkomponenterna som är Extended Essay, Theory of Knowledge och Creativity, activity, service.
– Det ena är att man lär sig mer kunskapsteori. Varför vet vi saker, man kan läsa filosofi på gymnasiet om man vill, men det här är inte riktigt samma sak. Att få det kritiska tänket i alla aspekter.
Det andra är kursen CAS som står för Creativity Activity Service som inte har någon motsvarighet i svensk gymnasieskola. Den handlar om att utveckla sig själv som person i relation till samhället.
– Där har eleverna stor möjlighet att pröva på saker. Inom kursen får de utveckla sina personliga intressen eller om de vill lära sig något nytt kreativt. Den inrymmer även aktivitet och rörelse och till sist service som handlar om att jobba och göra något bra för samhället. Det är en slags projektverksamhet som eleverna måste klara för att få examen, säger Helena.
Det finns även annat som skiljer, till exempel matematik där det inom den gymnasieskolan finns en struktur som är nationell. På IB läser man ur ett internationellt perspektiv och använder begrepp som används utomlands också. Det gör att man kan använda sina kunskaper i ämnet utanför Sverige.
– Detsamma när det gäller språken, som engelska eller franska. Man läser litteratur med ett tydligt fokus på att man ska läsa från olika länder. Författare i originalen, i översättningen, som ger en god bild av hela världen, säger Jonas Jönsson, rektor på programmet.
Många elever som går på utbildningen är utbildningsmedvetna familjer. Det kanske beror på att IB har en världsstandard som gör att dörrar till universitet i mer än 150 länder öppnas.
– IB-utbildningen ger eleverna goda förutsättningar att komma in på universitet världen över eftersom betygen är kvalitetssäkrade internationellt. Du behöver inte heller göra språktester när du söker. Ett universitet utomlands vet vad ett IB-betyg står för och litar på det, säger Jonas.
I städer som har hela IB-skolekosystemet kan man börja i IB-skola redan i förskolan. Då går man hela grundskolan och fortsätter till gymnasiet inom IB. Har däremot gått i en svensk skola kan steget kännas stort.
– I vår första kull på som snart går ut kommer eleverna från andra länder. En del har föräldrar som flyttat hem, andra föräldrar som kommit för jobb, till exempel LTU. Det ser lite olika ut men vi hoppas att fler i närområdet kommer att upptäcka oss, Jonas.
Helena instämmer och avslutar med orden:
– IB ger en väldigt hög akademisk standard och eleven får ett spännande klassrum med många kulturer. Och så blir man förberedd att verka i en internationell miljö.
