Här möts Luleåbor på finska

Genom Sverigefinska cirkeln bjuds sverigefinnar in till möten, kunskap och samtal på finska – med föreläsningar, fika och utrymme för frågor om livet.
– Jag är tacksam att kommunen möjliggör träffarna. De motverkar ensamhet och skapar stor känsla av gemenskap, säger deltagaren Pirkko Ervasti.

Luleå kommun har ett ansvar att främja de nationella minoritetsspråken, sprida information och se till att alla som tillhör de nationella minoriteterna får möjlighet till delaktighet och inflytande i frågor som berör dem. Att tillvarata de nationella minoriteternas rättigheter är en del av kommunens arbete för social hållbarhet. Läs mer. Länk till annan webbplats.

"De betyder mycket." Tage Holkvik, Sally Björklund och Pirkko Ervasti gläds över mötena.

– Tervetuloa tänne – välkommen. Med de orden hälsar Eva Maria Wiggefors från Luleå kommuns Äldresupport alla som kommer för att delta i Sverigefinska cirkeln välkomna till dagens funktionsträff på Storgatan 13.
En gång i månaden bjuder Luleå kommun in sverigefinnar i Luleå för att lyssna till ett föredrag med olika ämnen, fika och diskutera det aktuella ämnet. Alla över 65 år är välkomna till träffarna. Upplägget är oftast en föreläsning, därefter fika, efterdiskussion och planering inför kommande möten.

En del av Luleå kommuns minoritetsarbete

– Jag fick förfrågan att starta en sverigefinsk cirkelgrupp och våren 2025 hölls den första cirkeln här på Funktionsrätt, Storgatan 13. I uppstartsfasen samarbetade jag med Anne-Mari Angeria, Luleå kommuns samordnare för minoriteter, och huvudsyftet var att under några tillfällen erbjuda sverigefinnar att träffas för att få prata finska tillsammans och socialisera. Att ge dem tillfälle att ”vara finsk”, både språkligt och kulturellt. Och samarbetet med Anne-Mari fortsätter då hon har hand om budget med mera.

Eva-Maria Wiggefors (tv) håller de svergiefinska träffarna i Luleå. Juristen Noomi Stenlund gästar ett tillfälle.

Fullsatt när juridiken står i fokus

När Vårt Luleå gästar cirkeln är temat juridik kring testamenten och 27 personer har samlats.
Deltagarna har själva fått önska teman till cirkelträffarna.

– Jag har försökt i största möjliga mån att bemöta dem i detta men ibland har det varit svårt att hitta exempelvis finsktalande föreläsare och då får vi i stället ha diskussioner på finska om ämnet efter föreläsningen. berättar Eva-Maria Wiggefors. Tidigare föreläsare har varit exempelvis Sanna Gustafsson från Kvinnojoren och Rasmus Juhani Aspholm från Hemrehab.

– Vi har också haft träffar med teman om olika samtalsämnen utifrån Anne Harbom Jäderlunds bok ”Kahvittelua suomeksi – Käsikirja” (Kaffestunder på finska – En handbok, reds anm.)

Noomi Stenlund från Familjens jurist presenterar sig och inleder dagens möte.
– Så kul att jag får komma hit, hoppas det blir roligt och lärorikt. Kul att få föreläsa för en fullsatt sal.

Under föreläsningen pratar Noomi Stenlund om arv, arvskifte, äktenskapsord, bodelning och testamentskrivning. Publiken får också ta del av kunskap om framtidsfullmakter – ett alternativ till god man. Skillnader och likheter mellan Sverige och Finland tas också upp.
Efter föreläsningen är frågorna till juristen många. Det är tydligt att ämnet berör.

Fikastunden bjuder på kaffe och bulle. Men också chans att tala det finska språket.

”De här tillfällena betyder jättemycket”

Snart är det dags för fika med kaffe och bulle. När kaffekopparna fylls och det finska språket tar plats i rummet händer något mer än bara ett möte. För många är det här den enda stunden i månaden då barndomens språk får klinga fritt. Sorlet stiger under pausen och många tar tillfället i akt att uppdatera sig med varandra.

– Jättebra information. Hon hade jättebra röst och talade tydligt, säger en deltagare.
– Nu har vi fått de grundläggande kunskaperna kring de svåra sakerna, säger en annan.

Salli Björklund sammanfattar känslan i rummet:
– De här tillfällena betyder jättemycket för mig.

”Träffarna ger energi och glädje”

Efter fikat samlas man igen för att fortsätta samtala. Frågor ställs, erfarenheter delas och reflektioner får ta plats.

Någon som inte missar en cirkel är Tage Holkvik:
– Det här är de enda tillfällena då jag talar mitt modersmål, finska, det är mitt sätt att bevara det finska språket. Jag har till och med hållit en föreläsning om olika djur, det var väldigt trevligt att få göra det.

Pirkko Ervasti, ett känt ansikte i Luleås finska gemenskap, säger:
– Jag har varit ordförande för den finska föreningen i Luleå länge och känner därför många finsktalande Luleåbor. Ändå blir jag förvånad över att jag varje gång möter helt nya ansikten på de här träffarna. Mötena betyder mycket, eftersom de motverkar ensamhet och skapar gemenskap. Jag är tacksam och glad att Luleå kommun möjliggör dessa tillfällen – de behövs.

Deltagarna bestämmer själva innehållet inför varje träff.

Eva Maria Wiggefors samlar in namnen från tre nytillkomna gäster och passar samtidigt på att informera om Äldresupportens roll. Sedan är det dags att planera för kommande möten och en härlig säsongsavslutning tillsammans. Här kommer spännande förslag på vad man vill göra under träffarna den 22 april, 20 maj och 10 juni.

– Jag har fått många positiva kommentarer och antalet besökare har ökat sedan första gången. Det är roligt och visar på att det finns ett behov. Det jag har fått sagt till mig är att det är trevligt att delta, att stämningen under träffarna ger energi och glädje. Deltagarna visar också stor delaktighet i all planering och uttrycker att de ser fram emot nästa träff.

Planering inför kommande cirkelträff; Finger-ABC med Miia Kivipelto, professor i geriatrik.

När samtalet inte vill ta slut

Det är tydligt att det tar emot att bryta upp när klockan är slagen två timmar senare.
– Kiitos kaikille, nähdään pian taas, säger Eva‑Maria Wiggefors när hon rundar av. Men samtalen fortsätter i kapprummet och många tar sällskap mot busshållplatserna på Smedjegatan.

En kopp kaffe, en bulle – och samtal på finska. I lokalen på Storgatan handlar det i slutändan om människor, språk och att få mötas.

FAKTA - och fler mötesplatser på finska

DELA VIA SOCIALA MEDIER

Text och bild Alexandra Nyman

Logotyp