Höga kulturhistoriska värden i riksintresset Svartöstaden

Många byggnader med högt kulturhistoriskt värde i Svartöstaden

För att klassificera en byggnad tittar de på tak, panel, fönster, kulör, balkonger med flera egenskaper och dokumenterar allting i den digitala kartan där varje byggnad får en färgklassifiering som berättar vilken nivå av kulturmiljövärde huset har.

Blir fastigheten gulklassificerad innebär det att den har en positiv betydelse för stadsbilden eller har ett visst kulturhistoriskt värde. Om huset blir grönklassat innebär det att byggnaden har ett högt kulturhistoriskt värde och att bebyggelsen är särskilt värdefull från till exempel kulturhistorisk synpunkt. Blir byggnaden blåklassificerad innebär det att bebyggelsen är i den högsta klassen och motsvarar kraven för att klassas som byggnadsminne i kulturmiljölagen.

– Om man ska säga något generellt så kommer troligen de flesta byggnaderna här i Svartöstaden bli grönklassificerade, berättar Jonas Sundvall.

De flesta byggnaderna har alltså ett högt kulturhistoriskt värde och är antingen ”särskilt värdefulla som enskilda fastigheter” eller ”särskilt värdefulla som en del av en kulturmiljö.

Bättre underlag i detaljplanering och vid bygglovsansökningar

Målet med deras arbete är att ta fram ett kulturmiljöprogram för stadsdelen och också skapa ett användarvänligt system där man kan plocka fram underlag som går att utgå ifrån vid detaljplanering och i bygglovsärenden.

– Till exempel så kan bygglovshandläggare med flera som jobbar med bygglovsansökningar sen gå in i det här systemet och ta fram underlag i sina olika ärenden, förklarar Jonas Sundvall.

Det kommer att göra att det kommer finnas tydligare riktlinjer för fastighetsägare i området som vill genomföra ändringar framöver. Både kommun och fastighetsägare har ett stort ansvar när det gäller bevarandet av områdets kulturmiljövärden och att följa de lagkrav som finns. I Svartöstaden finns det höga kulturmiljövärden som är värda att utveckla och bevara och därför ska ärenden som rör förändringar av bebyggelsen som till exempel bygglov och detaljplaneläggning granskas extra noga framöver. Det gör man för att säkerställa att Svartöstaden behåller sin karaktär och att utpekade kulturmiljövärden bevaras.

Tanken är dessutom att metod och teknik i det här arbetet sedan ska kunna appliceras även vid inventering av övriga delar i Luleå kommun. Svartöstaden är alltså först ut i en kommuntäckande inventering av kulturmiljöer och byggnader i och omkring Luleå.

Varför är Svartöstaden ett utpekat riksintresse?

Vissa kulturmiljöer har så speciella värden att de anses vara betydelsefulla för landet i stort. Då kan Riksantikvarieämbetet bestämma att de är av riksintresse för kulturmiljövården. Det finns cirka 1 500 riksintressanta kulturmiljöer i hela landet som tillsammans ska ge en bild av Sveriges historia och Svartöstaden i Luleå är alltså en av dessa.

Byggandet av stadsdelen Svartöstaden är nära kopplad till hur Norrbotten och Sverige industrialiserades. I och med att Malmba­nan byggdes och togs i bruk fick järnmalmsbrytningen i Malmfälten en enorm betydelse för hela landets industrialisering. Sverige blev snart en av världens största malmexportörer.

Svartösta­den kom till en början att befolkas av arbetare i Malmhamnen och senare även från stålverket. Den nära kopplingen till industrin har inneburit att Svartöstaden kan ses som ett slags koncentrat av Norrbottens och Luleås industrihistoria. Går du i Svartöstaden så omges du av byggnader, gårdshus och gatustrukturer som vittnar om samhällets utveckling från och med 1800-talet och framåt.