Isbanan - snart presenteras de nya visionerna om utvecklingen

Nu pågår det sista arbetet med förslag om hur isbanan runt centrumhalvön kan utvecklas. Arbetet är en del av innovationsprojektet Visioner i Norr, initierat av statliga Rådet för hållbara städer. I Luleå fokuserar teamet på Isbanans dragning som i huvudsak går från södra hamn, runt Gültzauudden, vidare till norra hamn samt av en avstickare till Gråsjälören.

– Isbanan är en riktig pärla i Luleå och en attraktion för såväl kommuninvånarna som långväga gäster på besök, säger stadsarkitekt Mia Persson

"Team Isspår´s" utmaning: Går det att bygga vidare på̊ den lokala pärlan - Isbanan i Luleå, som varje år lockar tusentals människor ut på isen under vintermånaderna, för att sedan smälta bort under midnattssolen?

I januari ska Luleågruppen ”Team Isspår” presentera sina visioner för utvecklingsmöjligheterna av Luleås isbana. En presentation som görs inför flertalet myndigheter samlade i Stockholm och där även de sex kommuner som medverkar i projektet, medverkar.

– Vi har följt Luleåteamets arbete sedan starten och deras arbete ser mycket lovande ut, säger samhällsstrateg Jenny Lindberg och fortsätter, - Förhoppningen är att vi kan förverkliga, om inte allt, så delar i deras arbete, säger Jenny Lindberg.


Bakgrund

Isbanan har sedan den blev en organiserad vinterattraktion, 2003/2004, blivit en viktig del av stadsbilden i Luleå under vintersäsongen. Den lockar tusentals människor i alla åldrar till motion och rekre­ation.

– Luleå kommun ser stora möjligheter att höja upplevelsen av denna plats med hjälp av arkitektur, design och konst, säger stadsarkitekt Mia Persson.

– Vi be­höver mötesplatser, gemensamma rum för evenemang, för särskilda händelser, men också för socialt vardagsliv. Mötesplatser uppstår där vägar korsas och där gemensamma funktioner finns, säger Jenny Lindberg

Arbetet med att utveckla isbanan i Luleå påbörjades för drygt ett år sedan och här ses delar av teamet och kommunens projektgrupp ute på bryggan vid norra hamn där de startade en rundvandring längs centrumhalvön för att se området under barmarkstid.

Teamet

Team Isspår består av kreatörer inom olika yrkesgrupper där David Doms, industridesigner
Nina Lintzén, is- och snöforskare med fokus på forskning och undervisning relaterat till snö, is och kallt klimat finns med. Teamet kompletteras av Annica Doms, industridesigner, form- och slöjdutvecklare, Jan Forsmark, ljusdesigner samt landskapsarkitekterna Helena Lannér och Sam Keshavarz.

– De har varit en intensiv och väldigt spännande resa. Isbanan som sådan är ju konstant under utveckling och det är många eldsjälar som sedan länge brinner för att utveckla, och förvalta vår isbana så att den håller högsta möjliga kvalité, säger Jan Forsmark.

Det är bland annat därför teamet haft nära kontakt och bollat idéer med de som har ansvaret för drift och förvaltningen av isbanan vilket har gjort att de snabbare kunnat anpassa och korrigera förslaget till en genomförbar slutlig vision där fortsatt finansiering och utökad budget ses som möjlig att förverkliga.

– Nu håller vi tummarna att vårt team går vidare till steg två där vi i så fall får möjlighet att redan under denna vinter påbörja försök och tester för att nå vår vision för isbanans utveckling, säger Jan Forsmark.

Arbetsplatsen för teamet hade inte kunnat vara på en bättre plats. Här ses vyn av isbanan från Jan Forsmarks kontor, Designat Ljus, på Varvsgatan. Foto: Jan Forsmark.

Så här är fördelningen för drift och ansvar

Det är Kultur- och fritidsförvaltningen, avdelningen idrott och friluftsliv, som har budget och driftansvar av Isbanan. De direkta kostnaderna för driften är cirka 263 000 kronor årligen. Till det tillkommer kostnader för traktorer och personal.

Isbanan som driftas är 30 meter bred och består av flera filer med varierande snölager anpassade för olika typer av förflyttning såsom promenad, spark, skridskor och cykel. Förvaltningen plogar isen dagligen och hyvlar den för skridskoåkning vid behov. Det är även Kultur- och fritidsförvaltningen som ställer ut möbler, vindskydd och lånesparkar samt förser landbaserade platser i nära anslutning till Isbanan med sandlådor som kontinuerligt fylls på med ved intill de platser där eldstad finns.

Vy över centrumhalvön som har så mycket potential för att utvecklas till att bli än mer attraktiv. Här ser vi staden i förfallsperioden då den populära isbanan stängt för säsongen. Foto: Peter Rosen, Lappland Media

Olika förvaltningar ansvarar för vatten och land

Landgångar vid huvudentréerna, markerar gränsdragningen mellan älv och fast land, en gränsdragning där förvaltningsansvaret går över från Kultur- och fritidsförvaltningen till Infra­struktur- och Serviceförvaltningen, som till exempel förvarar stora mängder föremål och möbler för gestaltning av kommunens park- och gatumil­jöer. Bland dessa kan nämnas storskaliga konstobjekt, möbler och lekstrukturer, valstugor, samt demonterbara försäljningsstånd.

Hos Luleå kommun finns mycket material att återanvända. Det gäller bara att fundera på hur och vart.

FAKTA

  • Visioner i Norr steg 2 är initierat av Rådet för hållbara städer, regeringens satsning för hållbar stadsutveckling. Genom att bjuda in kulturella och kreativa branscher som arbetar utforskande och innovativt med hur konkreta samhällsutmaningar kan lösas kan attraktiva livsmiljöer skapas. Bakom utlysningen står Boverket, ArkDes, Energimyndigheten, Vinnova och Formas, genom Rådet för hållbara städer, tillsammans med kommunerna Kiruna, Gällivare, Boden, Luleå, Skellefteå och Umeå.

  • Läs mer: https://arkdes.se/nyheter/sex-team-utvalda-till-visioner-i-norr-steg-2/

  • Visioner i Norr projektleds av ArkDes. Finansieringen står Vinnova, Energimyndigheten och Formas för.

DELA VIA SOCIALA MEDIER

Text: Eva Sundgren.
Foto:Eva Sundgren samt de vid bilderna angivna fotograferna.

Logotyp