Men de är ju så vackra -varför ska vi plocka bort dem?
Problemet med de växter som vi kallar invasiva är att de inte har en naturlig plats i vår natur. De spelar helt enkelt inte med samma spelregler som våra inhemska växter. Lite ojust helt enkelt. När det gäller blomsterlupin så sprider sig dess frön snabbt och där den växer ändrar den via sina rötter förhållandet i jorden genom att göra den mer kväverik vilket inte gynnar våra inhemska växter. Den hotar även på sikt vår biologiska mångfald eftersom den blommar under en kort tid och sedan finns ingen mat åt pollinerarna eftersom den trängt bort övriga växter.
Detsamma gäller för jättebalsaminen. Den skapar snabbt stora bestånd, skapar liknande problem som blomsterlupinen genom att den tränger bort andra arter. Den skapar även ett annat problem då den gärna växter längs stränder. Genom att den har korta och ytliga rötter ger den ingen stadga åt strandkanten utan eroderingen av stranden skyndas på. En planta kan skapa väldigt många frön – ända upp till 700 per planta. Och de kan sprätta i väg hela 7 meter.
Vad kan du göra?
Ser du blomsterlupiner eller jättebalsamin kan du gå in på www.invasivaarter.nu
Länk till annan webbplats. och rapportera in ditt fynd. På så sätt hjälper du kommunen att få en överblick över hur spridningen ser ut.
Har du växterna på din gård ska du själv aktivt hindra spridningen genom att gräva upp plantorna med spade eller klipp av dem flera gånger under växtsäsongen. Samla växtdelarna i plastsäckar som du knyter ihop ordentligt. Säcken slänger du sedan i avsedd container på återvinningscentralen. Växterna får absolut inte slängas på komposten. Mindre delar av blomsterlupin kan du däremot kasta i ditt kärl för brännbart. Det kan krävas flera års bekämpning innan kampen är vunnen. Det är alltid markägarens ansvar att bekämpa invasiva växter.
%20Sk%C3%A4rmbild%202024-05-13%20094733.png)
