Kommunal konkurrens och servicekultur i fokus för näringslivsrådet

Näringslivsrådet, bestående av representanter från Luleå kommun och näringslivet, har hållit höstens första möte. Fokusområden var denna gång kommunal konkurrens och servicekultur. Här delade näringslivet exempel på när samarbetet mellan näringsliv och Luleå kommun fungerat väl.

För att skapa goda relationer och samverkan mellan Luleå kommun och det lokala näringslivet har Luleå kommun inrättat ett näringslivsråd. Näringslivsrådet ska vara rådgivande och består av representanter från Luleå kommun och näringslivet. Näringslivsrådet återkopplar till kommunstyrelsens arbetsutskott eller via kommundirektörens rapport.
Alla deltagare hittar du här. Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Anna Lindh Wikblad, kommundirektör, talade om begreppet kommunal kompetens – vad kommunen måste göra, kan göra och inte ska göra.

 

Kommundirektör Anna Lindh Wikblad deltog vid mötet och inledde med en introduktion till begreppet kommunal kompetens – vad kommunen måste göra, kan göra och inte ska göra.

Därefter delades deltagarna in i grupper för att diskutera två frågor; "Varför tror ni att upplevelsen av kommunen är negativ?" och "Vad upplever ni att Luleå kommun gör i dag, som egentligen borde utföras av näringslivet?".

När gruppdiskussionerna presenterades nämndes upplevelsen av att:

  • kommunen ibland agerar som om den ska göra allt själv, snarare än att samverka.
  • det finns en låg kännedom om vad kommunen upphandlar av privata aktörer. Näringslivet efterfrågade tydligare kommunikation kring genomförda upphandlingar och beslut.
  • kommunen har både externa tjänster och egna anställda inom samma arbetsområde, exempelvis har kommunen upphandlat kommunikationstjänster samtidigt som man har ett kommunikationskontor.
  • kommunen kan bli bättre på att lyfta näringslivet i sin kommunikation. Använd mer ”omvända exempel” (exempel där tjänster upphandlats av näringslivet) och gör kommunikationsinsatser kring det.
  • insatser som skulle kunna utföras av näringslivet, exempelvis skärgårdstrafik (turbåtar), skärgårdsstugor, busstrafik, beredskapslager.

Från vänster; Karin Sjöö-Åkeblom, Tromb, Veronica Norrbin, Gossip, Erik Ranängen, Byggföretagen och Camilla Sehlin, Luleå näringsliv.

Hur säkerställs service och bemötande i hela organisationen?


Anna Lindh Wikblad berättade därefter kort om kommunens ambition att förbättra servicekulturen. Hon betonade att kommunen finns till för sina invånare och företagare, och att bemötande och tillgänglighet är avgörande.

Två aktuella händelser lyftes som exempel på situationer där kommunens agerande uppmärksammats i media och där det finns lärdomar att dra för framtiden var den matvagn som nekades tillstånd under festivalen Splash samt cykelparkeringen med sittplatser (Sommargatan) utanför ICA Supermarket i centrala Luleå.

Här följde en dialog med syfte att reflektera kring hur kommunen kan agera i liknande situationer för att undvika negativ uppmärksamhet och stärka relationen till näringslivet.

Från vänster; Yvonne Erlandsson, Heri, Pär Johansson, Norrlandsjord, Kristin Lindqvist, Geektown och Ebba Reinholdt, D-stract.


Bättre samarbete mellan förvaltningarna en lärdom

Gruppernas reflektioner kring situationerna med matvagnen och den aktuella cykelparkeringen betonade att negativa händelser ofta får stort medialt genomslag vilket påverkar bilden av kommunen. Detta skulle kunna undvikas genom en mer proaktiv kommunikation och förberedelse inför reaktioner.

Förslag kring förändrade arbets- och förhållningssätt inom Luleå kommun var också något som näringslivet fick diskutera. Detta sammanfattades med att kommunen bör arbeta mer förebyggande och kommunicera tydligt kring syfte och eventuell påverkan – både till företag och allmänhet, att kommunen bör föra dialog med näringslivet i planeringsskedet, och försöka att lösa eventuella utmaningar eller negativ påverkan i samverkan med företag som bedöms kunna påverkas.

Det uttrycktes även en vilja att se mer medskapande mellan kommunen, företag och invånare – där initiativ som Sommargatan ses som positiva, men där genomförandet kan förbättras genom samverkan.

 

"Jag uppskattar den direkta feedback rådet kan ge till oss som arbetar i Luleå kommun", säger Josefine Wihlzon, näringslivschef.


Josefine Wihlzon, näringslivschef:

– Jag tyckte vi hade jättebra dialoger och uppskattar den direkta feedbacken som rådet kan ge oss, det hjälper oss att förstå hur vårt arbete faktiskt upplevs av dem vi finns till för. En tydlig lärdom är att vi behöver bli ännu bättre på att jobba ihop mellan förvaltningarna. För att ta vara på inspelen och utvecklas ännu mer kommer vi att lyfta frågorna i våra interna arenor för fortsatt dialog och samarbete. Jag vill tacka alla som deltog i diskussionerna, det är i den här typen av öppna samtal vi hittar vägar framåt tillsammans för ett konkurrenskraftigt Luleå.

Näringslivets exempel på gott samarbete med Luleå kommun

Avslutningsvis delade företagsrepresentanter med sig av konkreta exempel där kommunen hanterat ärenden på ett positivt och lösningsorienterat sätt.

SSAB beskrev god dialog kring trafiklösningar vid ombyggnation på Svartön där kommunen agerade snabbt, återkopplade och löste problemet i samverkan. SSAB påtalade även Vuxenutbildningens industrioperatörsutbildning, där innehållet anpassats efter företagens behov.

Byggföretagen berättade att Luleå har goda resultat i det nationella ledtidsindexet, samt att inköpsavdelningen arbetar proaktivt och bjuder in till tidig dialog inför upphandlingar.

Bottenvikens Bryggeri beskrev en positiv upplevelse vid ansökan om alkoholtillstånd – från ansökan till beslut tog det endast fyra timmar, vilket jämfördes med betydligt längre handläggningstid i andra kommuner, där de också sökt ett liknande alkoholtillstånd.

Brändön Lodge delade ett exempel där ett bygglovsärende initialt fick avslag, men där kommunen efter dialog omprövade beslutet och beviljade bygglov. Handläggningen beskrevs som snabb, korrekt och lösningsfokuserad.

Nästa näringslivsråd hålls den 26 november 2025.

DELA VIA SOCIALA MEDIER

Text Alexandra Nyman Foto Maria Bergman

Logotyp