Medborgardialog ­– möjlighet till kloka beslut

Kompetens och engagemang hos medborgare har blivit allt viktigare pusselbitar för många kommuner när beslut ska fattas.
– Rätt använd är medborgardialog ett starkt instrument för utveckling, säger Andreas Jönsson, kommunens demokratistrateg.

Medborgardialoger är olika former för kontakt mellan framför allt kommunala politiker och kommunmedborgare kring inriktning och prioritering. Vårt Luleå tittar närmare på vad det innebär och vilka dialogmodeller som kommunerna Botkyrka, Nässjö och Ale framgångsrikt jobbar med.

Medborgardialog är olika former för kontakt mellan framför allt kommunala politiker och kommunmedborgare kring inriktning och prioritering. I Luleå kommun har medborgardialoger exempelvis hållits om utvecklingsplaner för Råneå, Luleå centrum och Hertsön.

Utgångspunkt för dialog

Enligt Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), är medborgardialog; samtalsdemokrati som stöd till det representativa systemet (politiken), för att möjliggöra kloka beslut och bygga tillit.
– Just att det ska vara ett stöd till det representativa systemet är viktigt. Det ska inte förväxlas med direktdemokrati, förklarar Andreas Jönsson, och fortsätter:
– Det ska vara möjligt att påverka i den aktuella frågan, vilket är viktigt för att bygga förtroende mellan medborgare och politiker.

Kompetens krävs

Dialogerna ska komma in tidigt och på ett systematiskt sätt i beslutsprocesser.
– Det krävs också kunskap och kompetens i den kommunala organisationen. Man behöver genomtänkt organisering, tid och resurser för att klara av att genomföra dialoger med hög kvalitet, säger Andreas Jönsson.

Ökad kunskap och förståelse

En mängd positiva effekter uppnås genom väl genomförda medborgardialoger. Exempelvis ökar möjligheterna att:

  • skapa relationer mellan medborgare och politiker, samt en djupare kunskap om medborgarnas önskemål.
  • medborgare med olika åsikter och synsätt kan mötas, byta perspektiv och öka förståelsen för varandras olika situationer och behov.
  • omhänderta kompetens och engagemang bland medborgare.
  • öka kunskapen och förståelsen hos medborgare om frågors komplexitet och kommunens processer.

Val av metod

Vilken typ av dialogmetod man väljer kan beror på typen av fråga som ska behandlas och hur komplex den är. Även i andra länder finns varianter på dialoger.

– I Storbritannien har man till exempel medborgarjury. Det innebär, enkelt uttryckt, dialog kring svåra frågor i en mindre grupp av representativa medborgare, berättar Andreas Jönsson.


I Botkyrka kommun använder man en form av dialogcafé, där medborgare bland annat träffar politiker i möblerade miljöer utomhus.

Tre olika exempel på medborgardialoger

Botkyrkadialogen

Botkyrka arbetar systematiskt med dialoger genom Dialogkommissionen, en politisk grupp med ledamöter från samtliga partier i fullmäktige, direkt under kommunstyrelsen och med egen budget.
Syftet: Att göra det enklare för medborgare att prata med kommunen och möjliggöra inflytande över utvecklingen i sitt närområde.
Metod: En form av dialogcafé där dialogen är ambulerande och jobbar med ett geografiskt område i taget. I välkomnande och tillgängliga ”rum” (gärna utomhus) i det aktuella området förs dialog med medborgare. Under 2019 hölls elva dialoger.
Framgångsfaktorer: Kommunikation och marknadsföring. Områdesstrateger som hjälper till att locka medborgare till dialogen.
Uppföljning: En arbetsgrupp går igenom insamlade synpunkter och idéer och tittar på vad som går att genomföra och sammanställer förslag på åtgärder, inklusive budgetuppskattning.
Beslut: Dialogkommissionen beslutar om vad som ska genomföras. Återkopplingen till deltagarna är viktig. De förslag man inte kunnat genomföra läggs in i kommunens ordinarie synpunktshanteringssystem.

Medborgarbudget Nässjö

Nässjö arbetar sedan ett antal år tillbaka systematiskt med medborgarbudget. En halv miljon kronor avsätts till ett planeringsområde för fysiska investeringar. Medborgarna får bestämma vad pengarna ska användas till genom en särskild process.
Syftet: Bland annat att utveckla en levande landsbygd.
Metod: Boende i ett område träffas för att diskutera områdets utveckling. Idéer och förslag lämnas in och sedan röstar medborgarna på vilka förslag de tycker är bäst.
Projekttid: Varje omgång tar två år. Första året består av idéinlämning, omarbetning till röstningsbara förslag och omröstning. Andra året genomförs de förslag som röstats fram.
Beslut: De förslag som får flest röster, ryms inom budget och motsvarar kriterier som fastställts på förhand, blir genomförda. Avslutning med festligheter.

Ale i 360 grader

Ale kommun har arbetat med perspektivinsamling och dialoger för att tillsammans med medborgare ta sig an långsiktiga och komplexa frågor.
Syfte: Identifiera de frågeställningar och behov som är viktiga hos medborgarna i ett längre perspektiv och utifrån det komma fram till åtgärder som leder mot ett önskat framtida läge.
Metod: Intervjuer av drygt 200 invånare genom exempelvis sociala medier och personliga besök för att samla in olika perspektiv. I nästa steg samlas medborgare, politiker och tjänstepersoner för dialoger i en så kallad backcastingmetod; först diskuteras den önskvärda framtiden, sedan tittar man på nuläget och vilka insatser som kan leda fram till den önskade målbilden.
Framgångsfaktor: En duktig samtalsledare för att kunna hålla fast vid de olika stegen i backcastingmetoden.
Uppföljning: Avslutningsvis förs en dialog kring handling och åtgärder utifrån vad som framkommit.
Passar till: Exempelvis arbete med visioner, översiktsplaner samt långsiktiga frågor och utmaningar.

DELA VIA SOCIALA MEDIER

Text: Karin Kemi

Foto: Shutterstock, Botkyrka kommun, Luleå kommun

Logotyp