Syftet med projektet var ökad tillgänglighet för en mer jämlik och god hälsa för alla i kommunen, ett arbete som pågått innan projektet inleddes och kommer fortsätta även efter projektets slut.
– Våra ärenden ökar men det är oklart om vi når ut till alla målgrupper vi vill nå, exempelvis till personer med utrikes född bakgrund. Vi ville också arbeta mer för att främja och stärka våra minoritetsspråk, säger Jenni Riekkola, projektledaren för projektet.
Språken tog stor plats i projektet. Projektgruppen översatte information om de nio verksamheterna till 14 språk och kartlade var och hur man bäst delar med sig av informationen till utrikes födda och minoritetsspråkstalande. Under projektets gång blev det allt tydligare att andra målgrupper också var i behov av mer information. Då kom idén om information på lättläst svenska.
– Vi alla är ju olika och har olika behov. Vissa har lättare för lättläst svenska och andra behöver exempelvis ha bildstöd. Vi ville ha mer kunskap även här, säger Jenni Riekkola.
Den översatta informationen om verksamheterna finns nu på olika språk på Luleå kommuns hemsida. Även tryckmaterial i olika former används nu av verksamheterna.
– Vi på Föräldrasupporten hade ambitionen att hitta utrikes födda föräldrar och andra vuxna som behöver oss och en lärdom vi fått med oss är att vi måste finnas där målgruppen är. En annan är att det är bra att även professionella som möter målgruppen kan hitta stödet på ett lättillgängligt sätt och att de sen kan föra den informationen vidare. Det blev jätteviktigt med nyckelpersoner, förklarar Pia Keisu, som utöver projektet jobbar som familjebehandlare på Föräldrasupporten.
Viktigt att bygga relationer
Någonting annat som framkom i projektet var betydelsen av det personliga mötet i kontakten med utrikes födda personer.
– Att bygga relationer och ha personliga möten kom vi fram till var viktigt, säger hon.
Inom projektet blev Anne-Mari Angerias kunskap och kontaktnät viktigt för att nå fram till kommunens minoritetsspråkstalande. I sin roll som strateg inom minoritetsspråken har hon länge arbetat för att möjliggöra minoritetspråksanvändningen inom kommunen.
– I Luleå talas flera av de nationella minoritetsspråken. Sedan 2010, när Språklagen kom, har kommunen haft en skyldighet att skydda och främja dem. Vi har många medborgare, familjer och elever i kommunen som har rätt att använda sitt språk och vi ser ett stort intresse att läsa sitt nationella minoritetsspråk som modersmål, säger hon och fortsätter:
– Kommunen spelar en viktig roll i revitaliseringen av språken. Svenskan utvecklas hela tiden. Genom att översätta från svenska till minoritetsspråken så utvecklas dem med. Vissa ord finns inte på meänkieli men skapas genom att översättningen kräver det.
