Nu har renarna flyttat till Avan och Bälinge

I alla tider har fjällsamebyarnas renskötare flyttat sina renar österut på vinterbete. I Luleå finns vinterbetesområden på flera håll runtom i kommunen. I år har familjen Vannar från Sirges sameby sitt vinterbete vid Avan och Bälinge.

Renar som betar i en snötäckt skog

Renarna betar i skogen på vintern.
(Foto: Jonas Vannar)

Sirges sameby sträcker sig längs Luleälven och har sina åretruntmarker i Jokkmokks kommun. Men när vintern kommer blir vädret på fjället för hårt för renarna. Renskötaren Jonas Vannar och hans familj har i år valt att ha renarna på vinterbete i Avan och Bälinge. Det är första året som familjens renar har sitt vinterbete i Luleå kommun.

– Det blir lite nytt för både renarna och oss. Vi får lära känna markerna och lära känna människorna som bor här. Vi hyr en lägenhet i ett hus här nere så vi kommer närmare renarna. Det är viktigt för vi vill ju vara en del av lokalsamhället även om vi bara är här vintertid, säger Jonas Vannar.

Svartvitt foto från 1967 som visar renar på isen vid Bergnäsbron i Luleå. Renarna är på väg tillbaka mot fjällen, det är vårvinter. Bilden är tagen från Bergnäset, på bilden syns Bergnäsbron och i bakgrunden Bryggeriet i centrum.

Renar på väg tillbaka mot fjällen i april 1967 efter att ha vinterbetat på Sandön i Luleå skärgård. Bilden är tagen från Bergnäset, på bilden syns Bergnäsbron och i bakgrunden Bryggeriet.
(Foto: Göran Lidén, Luleå kommuns stadsarkiv)

Att renar betar vid kusten är ingen ny företeelse. Tidigare har renarna ofta vandrat på älvarnas is till vinterbeten kring bland annat Råneå, Gäddvik och Kallax. Jonas Vannar transporterar sina renar med lastbil i dag.

– Hade det varit möjligt hade man flyttat till fots. Ett antal vattenkraftverk, samhällen och vägar gör att det inte är möjligt längre, säger Jonas Vannar.

Bild på lav som växer på ett barrträd. I bakgrunden snötäckt skog.

På vintrarna äter renarna lav, som mest innehåller kolhydrater. För att överleva på en sådan proteinfattig kost bryter renarna ner sina egna muskler för att få tillgång till de aminosyror som behövs för driften av kroppen – men när våren och sommaren kommer kan de äta mer proteinrika växter igen.
(Foto: Ellen Vikman)

Tanken är att renarna ska beta i skogen, och inte längs vägen ner mot Luleälven.

– Vi ska försöka vara på alerten och sätta upp skyltar om det kommer renar nära vägarna. Vi har också skrivit i olika byagrupper på Facebook i god tid innan flytten till vinterbetet. Det ska inte komma som överraskning att renarna är här, säger han.

Planen är att försöka hålla de närboende uppdaterade hela vintern och att ha en bra dialog. Ungefär till början av april planerar Jonas Vannar att ha kvar renarna på vinterbetet, lite beroende på hur vårvintervädret artar sig

– Man är beroende av väder och vind som renskötare, det är både tjusningen med yrket och en förbannelse, säger Jonas Vannar.

FAKTA: RENSKÖTSEL

  • En sameby är ett geografiskt område där renskötsel bedrivs och en ekonomisk förening som företräder renägarna i sambyn.
  • Sirges sameby är Sveriges största sameby och har sina åretruntmarker i Jokkmokks kommun. Vinterbetesmarker finns i Jokkmokks, Bodens, Älvsbyns, Piteå och Luleå kommuner.
  • Det finns cirka 5000 renägare och cirka 1000 registrerade renskötselföretag i Sverige. 80 procent av Sveriges renskötare finns i Norrbottens län.
  • Om du har frågor om renskötsel kan du kontakta samebyn. Här hittar du kontaktuppgifter till alla samebyar i Norrbotten Länk till annan webbplats.

DELA VIA SOCIALA MEDIER

Text: Ellen Vikman

Logotyp